Klimatdeklaration för byggnader — vad krävs?

En klimatdeklaration är en redovisning av hur stor klimatpåverkan som uppstår när en byggnad byggs. Den regleras i lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, den lämnas in till Boverket, och den är byggherrens ansvar.

Kortversionen: uppför ni en ny byggnad som är större än 100 kvadratmeter bruttoarea, ska en klimatdeklaration in innan ni får slutbesked — om byggnaden inte tillhör någon av de undantagna kategorierna, framför allt industri- och verkstadsbyggnader och ekonomibyggnader, som är undantagna oavsett storlek. Renoverar eller bygger ni till en befintlig byggnad omfattas ni inte. Undantaget för den som bygger utanför näringsverksamhet gäller bara fysiska personer — en bostadsrättsförening, en kommun eller ett bolag omfattas av kravet ändå.

När kravet gäller

Lagen tillämpas när nya byggnader uppförs (1 och 2 §§). Det är hela avgränsningen, och den är viktigare än den låter: ombyggnad, tillbyggnad, ändrad användning och renovering ligger utanför lagen, hur omfattande arbetet än är. Ett projekt som river ut och bygger upp en hel våning i ett befintligt hus kräver alltså ingen klimatdeklaration, medan ett litet nybyggt punkthus gör det.

Det är byggherren som ansvarar för att deklarationen upprättas och ges in (4 §), inte entreprenören och inte projektörerna. I en totalentreprenad läggs arbetet ofta vidare på entreprenören genom kontraktet, men ansvaret gentemot myndigheten flyttar inte med.

Kopplingen till byggprocessen sitter i plan- och bygglagen: byggnadsnämnden får meddela slutbesked först när byggherren har visat att en klimatdeklaration har lämnats in, eller gjort sannolikt att det inte krävs någon (10 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen). Deklarationen är alltså inte en sidoprodukt utan en av handlingarna som avgör om byggnaden får tas i bruk. Hur den passar in bland övriga leveranser har vi beskrivit i guiden om byggprojektets skeden.

Undantagen

Sex kategorier av byggnader är undantagna enligt 5 §, och ett sjunde undantag följer av 6 §.

Två av dem förtjänar en kommentar.

Privatpersonsundantaget är brett men snävare formulerat än det låter. Det gäller bara en byggherre som är en fysisk person och som bygger på annat sätt än i näringsverksamhet — båda delarna måste vara uppfyllda. Bygger ni ett hus åt er själva behöver ni alltså ingen klimatdeklaration oavsett storlek. Bygger ni genom ett bolag faller privatpersonsundantaget bort, och kravet gäller om inte något av de övriga undantagen i tabellen träffar byggnaden. Bygger ni som privatperson för att sälja vidare beror det på om byggandet är näringsverksamhet: ett enstaka husbygge är det normalt inte, medan återkommande byggande är det.

För en juridisk person spelar det däremot ingen roll om byggandet sker med vinstsyfte eller inte. En bostadsrättsförening, en stiftelse eller en kommun som uppför en byggnad omfattas av kravet redan för att ingen av dem är en fysisk person.

Hänvisningen till lovfria byggnader har blivit svårläst. Lagen skrevs 2021 och pekar på 9 kap. 6, 7 och 9 §§ plan- och bygglagen. Det kapitlet skrevs om i sin helhet den 1 december 2025, och paragraferna har i dag ett annat innehåll än när klimatdeklarationslagen kom till — 9 kap. 9 § är numera huvudregeln om att tillbyggnad kräver bygglov, alltså inte något undantag alls. I praktiken spelar det sällan roll, eftersom lovfria komplementbyggnader nästan alltid faller utanför kravet ändå, via hundrakvadratmetersregeln eller privatpersonsundantaget. Gäller det en lovfri byggnad över 100 kvadratmeter som uppförs i näringsverksamhet är det värt att stämma av med Boverket innan ni utgår från undantaget. Vilka byggnader som är lovfria efter omskrivningen går vi igenom i guiden om komplementbyggnader.

Vad deklarationen ska omfatta

Två saker styr omfattningen: vilka delar av byggnaden som räknas, och vilka skeden i livscykeln som räknas.

Byggnadsdelarna. Deklarationen ska omfatta hela byggnadens klimatskärm, samtliga bärande konstruktionsdelar och innerväggarna (5 § klimatdeklarationsförordningen). Installationer, ytskikt och inredning ligger alltså utanför.

Livscykelskedena. Klimatpåverkan ska redovisas för råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet, samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet (8 § lagen). Det motsvarar det som i branschen brukar kallas modulerna A1–A5. Driftskedet och rivningen ingår inte.

Resultatet anges i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (6 § förordningen). Deklarationen ska dessutom innehålla uppgifter om byggnaden, fastigheten och byggherrens namn, adress och person- eller organisationsnummer (7 § lagen).

Underlaget som styrker siffrorna ska sparas i fem år från det att deklarationen gavs in (12 § förordningen). Spara det ordnat — det är underlaget, inte deklarationen, som efterfrågas vid en tillsyn.

Sanktionsavgiften

Boverket är tillsynsmyndighet. Beräknar myndigheten ett värde som väsentligt avviker från det registrerade får byggherren först förklara sig, och det registrerade värdet ändras om inte byggherren gör sannolikt att avvikelsen är godtagbar (17 § lagen).

En sanktionsavgift får tas ut om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter i klimatdeklarationen och skäligen borde ha insett detta, och avvikelsen är väsentlig och inte godtagbar (18 §). Avgiften är ett prisbasbelopp plus 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter bruttoarea, högst tio prisbasbelopp (13 § förordningen). För en byggnad på 2 000 kvadratmeter blir tillägget alltså två prisbasbelopp, sammanlagt tre. Prisbasbeloppet ändras varje år, och det är beloppet för beslutsåret som gäller.

Avgiften träffar oriktiga uppgifter, inte en utebliven deklaration. Sanktionen för att inte deklarera är i stället att slutbeskedet uteblir — vilket i ett bostadsprojekt normalt är betydligt dyrare.

Inget gränsvärde i dag

Lagen kräver att klimatpåverkan redovisas, inte att den understiger en viss nivå. Något gränsvärde finns inte i lagen eller förordningen i dag. Att kravet skulle skärpas har diskuterats länge, så bygg projektet så att siffran går att förbättra snarare än bara att rapportera.

Däremot förekommer gränsvärden ofta som avtalskrav. I flera av våra uppdrag har beställaren skrivit in ett tak i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea i förfrågningsunderlaget, trots att lagstiftaren ännu inte har gjort det. Det kravet är då lika bindande som vilket annat kontraktskrav som helst, och behöver hanteras i projekteringen och inte i efterhand.

Var arkitektens underlag kommer in

Den som räknar deklarationen behöver mängder: kvadratmeter, kubikmeter och kilo per material, kopplade till rätt byggnadsdel. Är A-modellen byggd med byggdelar som bär den informationen går mängderna att ta ut direkt. Är den ritad som streck får någon mäta för hand, och osäkerheten går rakt in i resultatet.

I nybyggnadsprojekt som Kronetorp Park hänger valet av stomme, fasadmaterial och grundläggning ihop med klimatsiffran, och de valen görs i tidiga skeden. Vi levererar normalt mängdunderlag ur modellen och stämmer av med den som utför beräkningen — själva LCA-beräkningen görs oftast av en specialist eller av entreprenören.

Sist är det värt att hålla ihop deklarationen med de övriga slutbeskedshandlingarna. Den hamnar i samma leverans som relationshandlingar, sakkunnigutlåtanden och den kontrollansvariges utlåtande, och den som samlar ihop dem tidigt slipper vänta. Mer om den delen i guiden om kontrollplan enligt PBL.

Vanliga frågor

Vem ansvarar för klimatdeklarationen?

Byggherren. Enligt 4 § lagen om klimatdeklaration för byggnader ansvarar byggherren för att deklarationen upprättas och ges in till Boverket. Arbetet kan läggas på entreprenören eller en konsult genom avtal, men ansvaret gentemot myndigheten stannar hos byggherren.

Krävs klimatdeklaration vid ombyggnad eller tillbyggnad?

Nej. Lagen tillämpas när nya byggnader uppförs. Renovering, ombyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av en befintlig byggnad omfattas inte, oavsett hur omfattande arbetet är.

Vilka byggnader är undantagna från klimatdeklaration?

Byggnader med tidsbegränsat bygglov som är avsedda att användas i högst två år, vissa lovfria byggnader, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader, byggnader med högst 100,0 kvadratmeter bruttoarea samt byggnader för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet. Dessutom är byggherrar som är fysiska personer och bygger utanför näringsverksamhet undantagna.

Vad händer om klimatdeklarationen saknas?

Byggnadsnämnden får inte ge slutbesked. Enligt 10 kap. 34 § plan- och bygglagen ska byggherren ha visat att deklarationen är inlämnad, eller gjort sannolikt att någon inte krävs, innan slutbesked kan meddelas. Byggnaden får då normalt inte tas i bruk.

Finns det ett gränsvärde för klimatpåverkan?

Inte i lagen i dag. Klimatdeklarationen är en redovisning, inte ett prestandakrav. Beställare skriver däremot ofta in egna gränsvärden i förfrågningsunderlaget, och de är bindande som avtalsvillkor.

När ska klimatdeklarationen lämnas in?

Före slutbesked, eftersom den är en förutsättning för att nämnden ska kunna ge ett. Underlaget bör samlas in löpande under produktionen, eftersom beräkningen bygger på de material och mängder som faktiskt byggdes in.