Attefallshus efter lagändringen: vad gäller 2026?

Kort svar: byggnadstypen finns kvar, men ordet står inte i lagen. Plan- och bygglagen talar om komplementbyggnad och komplementbostadshus, och sedan lagändringen den 1 december 2025 gäller nya regler för dem. "Attefallshus" och "friggebod" är alltjämt fullt användbara ord i vardagligt tal, men de går inte att slå upp i lagtexten, och gränserna de brukade beskriva stämmer inte längre.

Vi får frågan i nästan varje uppdrag med en villatomt. Det här är vår genomgång av vad som gäller, med paragrafhänvisningar så att ni kan kontrollera oss.

Två byggnader, två skillnader

Lagen skiljer på dem i två avseenden: om byggnaden är inredd med en självständig bostad, och vad den får komplettera.

En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad och inte är inredd med en självständig bostad, till exempel garaget, förrådet eller gäststugan utan eget kök. Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad. Definitionerna står i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen. Skillnaden i vad de kompletterar har praktisk betydelse: ett flerbostadshus eller en industribyggnad kan ha en komplementbyggnad, men aldrig ett komplementbostadshus.

Ingen av skillnaderna avgör hur stor byggnaden får vara, eftersom måtten är desamma. Bostaden påverkar däremot vad som händer sedan: en bostad förutsätter kök och våtrum, och det är installationerna som drar med sig anmälningsplikten.

Måtten: 30 kvadratmeter inom detaljplan, 50 utanför

Det här är den ändring som förvånar flest. Reglerna skiljer nu på tomter inom och utanför detaljplan, och utanför planlagt område är utrymmet betydligt större.

Samma mått gäller om ni bygger till en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus som redan står där (9 kap. 11 och 12 §§).

Tillbyggnaden gick från 15 till 30 kvadratmeter

Den lovfria tillbyggnaden fördubblades. Enligt 9 kap. 10 § krävs inte bygglov för en tillbyggnad som får högst 30,0 kvadratmeter bruttoarea, öppenarea eller en kombination av de två, och som inte går över byggnadens taknock.

Också här summeras det: tillsammans med andra lovfria tillbyggnader som redan är gjorda på byggnaden får tillbyggnaden inte bli större än 30 kvadratmeter. Har någon tidigare byggt till 15 kvadratmeter lovfritt återstår alltså 15, inte 30. När tillbyggnaden blir större, eller när lovet krävs av andra skäl, går vi igenom ansökan och prövningen i guiden om bygglov för tillbyggnad.

En sak att hålla reda på: regeln gäller tillbyggnad av en byggnad som varken är komplementbyggnad eller komplementbostadshus. Bygger ni till gäststugan är det 11 eller 12 § som styr, inte den här.

Fyra och en halv meter till gränsen, och grannens namnteckning

Avståndsregeln finns kvar och är enligt vår erfarenhet den vanligaste anledningen till att ett projekt ändå hamnar hos byggnadsnämnden. Enligt 9 kap. 34 § krävs bygglov för nybyggnad eller tillbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter, eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt, även när åtgärden i övrigt är lovfri.

Undantaget står i 35 § första stycket 3: berörda grannar kan skriftligen medge åtgärden. Medgivandet räcker dock inte ensamt. Undantaget gäller bara om åtgärden inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser, eller är en sådan åtgärd som får strida mot planen enligt 10 kap. 2 a §. Nytt sedan omskrivningen är att medgivandet vid en allmän plats får lämnas av huvudmannen för den allmänna platsen, och vid järnväg av infrastrukturförvaltaren. Gränsar tomten mot en gata eller park i detaljplanen är huvudmannen i regel kommunen, och då är det kommunen som lämnar medgivandet för den sidan.

Låt gärna grannen skriva under på situationsplanen, så att det framgår exakt vad som har medgetts. Ett muntligt ja över häcken räcker inte.

Detaljplanen får passeras, med två undantag

10 kap. 2 a § är den bestämmelse som gör de lovfria åtgärderna användbara i verkligheten. Nybyggnad av en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus eller av ett komplementbostadshus, tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, av en komplementbyggnad till ett sådant hus eller av ett komplementbostadshus, samt inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus får strida mot detaljplanen. Prickmark, byggnadshöjd, våningsantal och användning står alltså inte i vägen. Vad som gäller när den extra bostaden i stället inreds i huset, på vinden eller i källaren, går vi igenom i guiden om att inreda vind eller källare till bostad.

Det första undantaget är att bestämmelser om skyddsåtgärder inte får passeras. Det andra är att lovplikten kan komma tillbaka. Enligt 9 kap. 37 § krävs bygglov ändå om åtgärden avser en byggnad som har skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller som är särskilt värdefull enligt 8 kap. 13 § första stycket. Detsamma gäller om åtgärden vidtas inom en tomt eller ett bebyggelseområde med sådana skyddsbestämmelser, eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt enligt 8 kap. 13 § andra stycket. Enligt 9 kap. 36 § krävs bygglov också för ett komplementbostadshus eller en ytterligare bostad i ett enbostadshus inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret som avser flygplatser eller övnings- eller skjutfält. Vad särskilt värdefull innebär, och hur ni tar reda på om er byggnad omfattas, går vi igenom i guiden om särskilt värdefull byggnad.

Strandskydd är en helt annan lagstiftning och prövas separat. Att en byggnad är lovfri enligt plan- och bygglagen säger ingenting om strandskyddet.

Anmälan finns kvar, men den gäller installationerna

Här går de flesta vilse. Anmälningsplikten för själva byggnaden är borttagen. Kvar står listan i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen, som kräver anmälan för: rivning av en byggnad, eller en del av en byggnad, om byggnaden har mer än 50,0 kvadratmeter byggnadsarea; ändringar som väsentligt påverkar bärande konstruktion eller brandskydd; installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller ventilationsanordning; installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp; samt nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk.

Konsekvensen i praktiken:

• Ett förråd eller garage utan installationer kräver normalt varken lov, anmälan eller startbesked, förutsatt att måtten, avståndet till gränsen och eventuella skyddsbestämmelser tillåter det.
• Ett komplementbostadshus med kök och badrum kräver anmälan för vattnet och avloppet, och ofta för ventilationen. Med anmälan följer startbesked innan start (10 kap. 3 §) och slutbesked innan byggnaden tas i bruk, om nämnden inte beslutar annat (10 kap. 4 §).

Handläggningstiden för en anmälan är fyra veckor, och får förlängas en gång med högst fyra veckor (6 kap. 5 § plan- och byggförordningen).

Kontrollansvarig behövs sällan, kontrollplan när startbesked krävs

Någon kontrollansvarig behöver ni normalt inte. 7 kap. 5 § plan- och byggförordningen undantar uttryckligen åtgärder som avser en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, liksom anmälningspliktiga åtgärder i allmänhet. Men byggnadsnämnden får besluta att det krävs ändå, så räkna inte bort det förrän ni har beskedet. Vad rollen innebär när den väl krävs har vi samlat i guiden om kontrollansvarig enligt PBL.

Kontrollplanen krävs däremot så snart åtgärden kräver startbesked (10 kap. 6 §). Nämnden kan i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för en enklare åtgärd (10 kap. 6 a §), men utgå inte från det. Till planen kommer en avfallshanteringsplan enligt 10 kap. 8 a §, om det inte är uppenbart att det saknas behov av en sådan. Vad de ska innehålla har vi gått igenom i vår guide om kontrollplan enligt PBL.

Marken och klimatdeklarationen

En lovfri byggnad har inget bygglov som markarbetet kan rymmas i. Enligt 9 kap. 50 § krävs inget marklov när markåtgärden omfattas av ett bygglov, men för en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus finns inget sådant lov. Behöver tomten schaktas ur eller fyllas upp så att höjdläget ändras mer än 0,5 meter inom detaljplan, krävs därför marklov för markarbetet för sig enligt 9 kap. 47 § 1, om inte marken bara förs till den nivå som detaljplanen bestämt. Hur gränsen räknas går vi igenom i guiden om marklov.

Klimatdeklaration behövs normalt inte. Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader gäller bara när nya byggnader uppförs, och enligt 5 § 5 omfattas inte byggnader med en bruttoarea på högst 100 kvadratmeter. Med de mått som gäller för en lovfri komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus hamnar byggnaden normalt långt under den gränsen. En tillbyggnad är ingen ny byggnad och kräver aldrig klimatdeklaration. Krävs slutbesked, till exempel för ett komplementbostadshus med anmälningspliktiga installationer, ska ni ändå göra sannolikt att ingen skyldighet finns (10 kap. 34 § 2 PBL). Mer om kravet finns i guiden om klimatdeklaration för byggnader.

Så gör ni i praktiken

1. Ta reda på om tomten ligger inom detaljplan. Det avgör om ni har 30 eller 50 kvadratmeter att arbeta med, och kommunens karttjänst svarar oftast direkt.
2. Räkna ihop det som redan står på tomten. Bara lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus räknas in i den sammanlagda byggnadsarean, men de räknas alla.
3. Mät till tomtgränsen. Under 4,5 meter behöver ni grannens skriftliga medgivande, annars krävs bygglov.
4. Bestäm om det ska bo någon i huset. Kök och badrum betyder anmälan, startbesked, kontrollplan och slutbesked.
5. Kontrollera markhöjderna. Behöver marken schaktas eller fyllas mer än en halv meter inom detaljplan krävs normalt marklov.
6. Fråga bygglovsavdelningen innan ni ritar färdigt. Kommunerna kan tolka det nya kapitlet olika, och ett kort besked före projekteringen är billigare än en omarbetning efteråt.

Vill ni se hur en liten byggnad kan se ut när den får ta plats på allvar, titta på Fritidshus Arild I och de övriga husen i projektarkivet.

Vanliga frågor

Får man fortfarande bygga attefallshus 2026?

Ja. Byggnadstypen finns kvar, men lagen kallar den komplementbyggnad eller komplementbostadshus. Inom detaljplan får den ha högst 30,0 kvadratmeter byggnadsarea och 4,0 meter taknockshöjd, utanför detaljplan 50,0 kvadratmeter och 4,5 meter. Byggnadsarean ska dessutom vara mindre än byggnadsarean för huset den kompletterar.

Hur stor får en lovfri tillbyggnad vara?

Högst 30,0 kvadratmeter bruttoarea, öppenarea eller en kombination av dessa, och den får inte gå över byggnadens taknock. Tidigare lovfria tillbyggnader på samma byggnad räknas in i de 30 kvadratmetrarna, så en tidigare tillbyggnad på 15 kvadratmeter lämnar 15 kvar.

Krävs anmälan för ett komplementbostadshus?

Byggnaden i sig är inte längre anmälningspliktig, men installationerna är det. Ett hus med kök och badrum kräver anmälan för vatten och avlopp och ofta för ventilationen, och då krävs också startbesked före byggstart och slutbesked innan huset tas i bruk.

Behövs kontrollansvarig för ett attefallshus?

Normalt inte. Undantaget står i 7 kap. 5 § första stycket 3 plan- och byggförordningen, som lyfter bort kravet för åtgärder som avser komplementbyggnader och komplementbostadshus. Byggnadsnämnden får dock besluta att det krävs ändå i det enskilda fallet, så vänta på beskedet innan ni räknar bort rollen. Kontrollplan krävs däremot som huvudregel så snart åtgärden kräver startbesked.

Får ett komplementbostadshus byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter?

Bara om varje berörd granne skriftligen medger det och åtgärden inte strider mot detaljplanen, eller får avvika från den enligt 10 kap. 2 a §. Annars ska bygglov sökas hos byggnadsnämnden. Vid en allmän plats kan huvudmannen för platsen lämna medgivandet, och vid järnväg infrastrukturförvaltaren. Samla det gärna som namnteckning på situationsplanen, så att det framgår exakt vad grannen har godkänt.

Räknas ett garage med bygglov in i de 45 kvadratmetrarna?

Nej. Det är byggnadsarean som summeras, och lagen räknar bara komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte har omfattats av krav på bygglov, eller som undantagits från lovplikt enligt äldre bestämmelser. En byggnad som en gång prövades i ett lov ligger utanför summan, vare sig gränsen för den sammanlagda byggnadsarean är 45,0 kvadratmeter inom detaljplan eller 65,0 utanför.