Kontrollplan enligt PBL: vad ska den innehålla?

En kontrollplan är byggherrens plan för hur det ska kontrolleras att bygget uppfyller kraven. Den är inte en formalitet som kommunen begär för sakens skull. Den är den enda handling som beskriver vem som kontrollerar vad, mot vilket krav, och hur det ska dokumenteras. Utan en godtagbar kontrollplan får ni inget startbesked, och utan startbesked får arbetet inte påbörjas (10 kap. 3 § plan- och bygglagen).

Vad lagen faktiskt kräver

10 kap. 6 § är kort och rakt på sak. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om

1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.

Till det lägger 7 § ett krav som är lätt att missa: planen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav enligt 8 kap. 4 § uppfylls, att förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § följs och att varsamhetskraven i 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Det är den meningen som fäller en nedladdad mall. En kontrollplan för en tillbyggnad i en särskilt värdefull miljö kan inte se likadan ut som en för ett garage.

För enklare åtgärder får byggnadsnämnden besluta att någon kontrollplan inte behövs alls (10 kap. 6 a §). Det är ett beslut nämnden fattar, inte något ni kan förutsätta.

Undantaget som tillkom den 1 juli 2026

Sedan lagändringen den 1 juli 2026 har 10 kap. 6 § första stycket fått en andra mening som inte fanns tidigare: kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.

En byggbedömare är enligt 1 kap. 7 § ett företag som har ett kvalitetsledningssystem och den lämplighet, sakkunskap och erfarenhet som behövs, och som kan styrka det med ett certifikat. Det skiljer rollen från den kontrollansvarige, som enligt 1 kap. 8 § alltid är en fysisk person.

För de allra flesta läsare är undantaget ändå inte aktuellt, och det är värt att veta innan ni räknar med det. En byggbedömare får enligt 10 kap. 13 § användas för kontroll vid genomförandet bara vid nybyggnad, och bara vid sådan nybyggnad som omfattas av särskilda föreskrifter. Byggbedömare får inte heller användas alls om någon åtgärd vid genomförandet omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll. Vid om- och tillbyggnad, ändring eller rivning kan undantaget alltså aldrig bli aktuellt. Där gäller kravet på kontrollplan som förut.

Används en byggbedömare ges startbeskedet, i de frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar, utan prövning av om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda (10 kap. 23 a §). Detsamma gäller vid slutbeskedet (10 kap. 34 § andra stycket). Rollen är frivillig och ännu ovanlig i praktiken.

Egenkontroll eller sakkunnig

Av planen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen görs inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll och i vilken omfattning den görs av en sakkunnig (10 kap. 8 §). Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om kraven inte uppfylls.

I praktiken innebär det att det mesta kontrolleras av den som utför arbetet, och att vissa moment lyfts ut till en sakkunnig: typiskt kulturvärden, tillgänglighet, brandskydd, fukt och energi, beroende på projektets art. En sakkunnig är enligt 1 kap. 9 § en fysisk person som kan styrka sin sakkunskap med ett certifikat, och som enligt 10 kap. 12 a § inte får kontrollera ett arbete som hen själv varit delaktig i. Skriv aldrig "sakkunnig" som kontrollant utan att veta vem det är och vad utlåtandet ska omfatta; nämnden frågar.

Till detta kommer, sedan den 1 juli 2026, ett tredje stycke i 8 §, som upplyser om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med stöd av 16 kap. 11 § 3 kan meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig, så kallad obligatorisk sakkunnigkontroll. Där sådan kontroll gäller finns dessutom en jävsregel att känna till: en kontrollansvarig som tidigare varit delaktig i projektet får inte användas för den kontrollen (10 kap. 11 a §). Kontrollera vilka föreskrifter som gäller för er byggnadstyp innan ni fördelar kontrollpunkterna, så att en punkt inte hamnar hos någon som inte får utföra den.

En kontrollpunkt som saknar angivet kontrollunderlag är i praktiken ingen kontroll. Skriv därför alltid ut vad kontrollen görs mot: en ritning med nummer, en beskrivning, ett avsnitt i regelverket eller ett produktblad.

Avfallshanteringsplanen är en egen handling

Sedan kravet skärptes ska byggherren också se till att det finns en avfallshanteringsplan med uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de tas om hand, samt vilket avfall åtgärden ger upphov till och hur det hanteras, särskilt hur materialåtervinning av hög kvalitet möjliggörs och hur farliga ämnen avlägsnas säkert (10 kap. 8 a §). Kravet gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov.

Många kommuner accepterar att avfallsdelen ligger som ett eget avsnitt i samma dokument som kontrollplanen. Det är praktiskt, men behandla den som en egen handling med eget innehåll. En rad som säger "avfall sorteras enligt gällande regler" räcker inte.

Vem skriver den, och vem ansvarar

Ansvaret är byggherrens. Det är byggherren som ska se till att en lov- eller anmälningspliktig åtgärd kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet (10 kap. 5 a §). Att båda planerna nämns i samma paragraf är inte en tillfällighet. Kravet på kontrollansvarig i 9 § knyts på samma sätt till kontrollen enligt kontrollplanen eller avfallshanteringsplanen.

Den kontrollansvarige biträder byggherren med att upprätta förslaget och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter, ser till att planen följs, närvarar vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök, dokumenterar sina besök och lämnar till slut ett eget utlåtande som underlag för slutbeskedet (10 kap. 11 §). Kontrollansvarig krävs dock inte i alla projekt. Plan- och byggförordningen undantar bland annat åtgärder som avser komplementbyggnader och komplementbostadshus och anmälningspliktiga åtgärder, med förbehållet att nämnden ändå får besluta att det krävs (7 kap. 5 § plan- och byggförordningen). Mer om det i guiden om komplementbyggnader. Rollen, certifieringen och de åtta uppgifter lagen lägger på en KA går vi igenom i guiden om kontrollansvarig enligt PBL.

I våra uppdrag är det ofta arkitekten som skriver förslaget, eftersom det är vi som har handlingarna och vet vad som faktiskt ska byggas, och den kontrollansvarige som granskar det och ser till att planen följs i genomförandet. Var gränsen mellan de två rollerna går, och vad som brukar ingå i ett arkitektuppdrag, beskriver vi i guiden om vad en arkitekt gör.

Vem som i praktiken utför och dokumenterar egenkontrollerna följer av entreprenadformen. I en totalentreprenad projekterar entreprenören normalt själv stora delar och brukar därför också lämna egenkontroller för både projekteringen och utförandet. I en utförandeentreprenad står ni för handlingarna, och entreprenören kontrollerar att arbetet stämmer med dem. Ansvaret mot nämnden följer däremot inte med i avtalet: det är byggherren som svarar för att åtgärden och projekteringen uppfyller kraven och för att kontrollplanen följs (10 kap. 5 och 5 a §§). Skillnaderna mellan formerna går vi igenom i guiden om utförande- och totalentreprenad. Skriv in i kontrollplanen vem som gör varje kontroll, inte bara vilken roll, så att fördelningen inte blir en fråga först på bygget.

Skillnaden i omfattning mellan projekt är stor. En nybyggd villa som Åsa privatbostad och en ombyggnad i en kulturhistoriskt känslig miljö kräver helt olika planer, trots att lagrummet är detsamma.

Så bygger vi upp en kontrollplan

Vi arbetar med en indelning som följer bygget i tid snarare än regelverket i struktur. Det gör kontrollplanen läsbar för entreprenören, som är den som ska kryssa i den.

Antalet punkter spelar mindre roll än att varje punkt går att svara ja eller nej på, och att det finns ett datum och en signatur bredvid.

Tänk också på slutet redan när planen skrivs. För slutbesked ska byggherren visa att alla krav enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda. Byggherren ska dessutom antingen visa att en klimatdeklaration har lämnats in eller göra sannolikt att en sådan inte krävs (10 kap. 34 §). Deklarationen krävs bara när en ny byggnad uppförs, och även då finns undantag. Vad den ska omfatta går vi igenom i guiden om klimatdeklaration, och hur slutskedet går till i guiden om slutbesked.

Vad som fördröjer startbeskedet

Erfarenhetsmässigt är det sällan kontrollplanen ensam som stoppar startbeskedet. Det som saknas brukar vara någon av de handlingar nämnden begär vid sidan av den: konstruktionsritningar, brandskyddsbeskrivning, energiberäkning, ventilationsritning eller ett godkänt VA-ärende hos huvudmannen. Läs lovbeslutets villkor rad för rad. De listar oftast exakt vad som krävs.

Hålls ett tekniskt samråd ska förslaget till kontrollplan och avfallshanteringsplan lämnas till nämnden senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den tidsfrist nämnden bestämmer (10 kap. 18 §). På samrådet gås förslaget igenom tillsammans med bland annat behovet av sakkunnigkontroll, arbetsplatsbesöken och om nämnden behöver fler handlingar inför startbeskedet (19 §). Hur ni förbereder samrådet beskriver vi i guiden om tekniskt samråd.

Och kontrollera lovets giltighetstid. Den åtgärd som lovet avser ska normalt ha påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet fick laga kraft, annars upphör beslutet att gälla (9 kap. 115 §). Ett startbesked som dröjer för länge kan i värsta fall betyda ett nytt lov.

Hur kontrollplanen hänger ihop med de övriga skedena har vi beskrivit i guiden om byggprojektets skeden.

Vanliga frågor

Vem ska skriva kontrollplanen?

Byggherren ansvarar för att den finns och följs. I praktiken upprättas förslaget ofta av arkitekten eller den kontrollansvarige, som enligt lagen ska biträda byggherren med att ta fram det. Byggnadsnämnden fastställer sedan planen i startbeskedet, tillsammans med avfallshanteringsplanen och uppgift om vem som är kontrollansvarig eller sakkunnig.

Vad ska en kontrollplan innehålla?

Uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vilka krav de avser, vem som gör dem och hur, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra. Planen ska dessutom vara anpassad till det enskilda projektet.

Räcker det med en mall från kommunens webbplats?

Sällan. Lagen kräver att planen är anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet. En mall är en bra utgångspunkt, men kontrollpunkterna behöver bytas ut mot sådant som faktiskt ska kontrolleras i just det här bygget, med hänvisning till projektets egna handlingar.

Vad är skillnaden mellan egenkontroll och sakkunnigkontroll?

Egenkontroll utförs och dokumenteras av den som gör arbetet. Sakkunnigkontroll utförs av en certifierad sakkunnig som står utanför utförandet och lämnar ett utlåtande. Kontrollplanen ska visa vilken omfattning som gäller för varje punkt. Vilken nivå som krävs beror på risken: ju allvarligare följderna kan bli för människor, samhälle eller miljö, desto starkare skäl för en sakkunnig.

Behövs en avfallshanteringsplan även för små projekt?

Kravet gäller åtgärder som kräver startbesked, men inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Vid rivning eller ändring i äldre byggnader är behovet nästan alltid uppenbart, eftersom farliga ämnen kan förekomma. Sedan den 1 juli 2026 är avfallshanteringsplanen dessutom en egen handling vid sidan av kontrollplanen.

Gäller de nya reglerna om kontrollplan vårt pågående projekt?

Nej, om ansökan om lov eller anmälan gjordes före den 1 juli 2026. Då tillämpas 10 kap. 6 § i sin äldre lydelse, och undantaget för byggbedömarens kontroll blir inte aktuellt. Övergångsregeln är begränsad till just den paragrafen, så kapitlets övriga nya regler gäller även i ett äldre ärende.