Startbesked

Kontrollplan enligt PBL — vad ska den innehålla?

Kontrollplanen är den handling som oftast stoppar ett startbesked, och nästan alltid av samma skäl: den är skriven som en allmän checklista i stället för som en plan för just det här bygget. Så här ser lagens krav ut, och så här brukar vi bygga upp planen.

Skriven av arkitekterna på doARK · uppdaterad 4 september 2026

Trappa i ek mot ljus vägg i ett privatbostadsprojekt
Ur vårt projekt Åsa privatbostad

En kontrollplan är byggherrens plan för hur det ska kontrolleras att bygget uppfyller kraven. Den är inte en formalitet som kommunen begär för sakens skull — den är den enda handling som beskriver vem som kontrollerar vad, mot vilket krav, och hur det ska dokumenteras. Utan en godtagbar kontrollplan får ni inget startbesked, och utan startbesked får arbetet inte påbörjas (10 kap. 3 § plan- och bygglagen).

Vad lagen faktiskt kräver

10 kap. 6 § är kort och rakt på sak. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om

  1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav kontrollerna ska avse,
  2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
  3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
  4. vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra och när de bör ske.

Till det lägger 7 § ett krav som är lätt att missa: planen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att de väsentliga tekniska egenskapskraven uppfylls, att förvanskningsförbudet följs och att varsamhetskraven uppfylls. Det är den meningen som fäller en nedladdad mall. En kontrollplan för en tillbyggnad i en särskilt värdefull miljö kan inte se likadan ut som en för ett garage.

För enklare åtgärder får byggnadsnämnden besluta att någon kontrollplan inte behövs alls (10 kap. 6 a §). Det är ett beslut nämnden fattar — inte något ni kan förutsätta.

Egenkontroll eller sakkunnig

Av planen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen görs inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll och i vilken omfattning den görs av en sakkunnig (10 kap. 8 §). Vid den bedömningen ska särskild hänsyn tas till risken för allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön om kraven inte uppfylls.

I praktiken innebär det att det mesta kontrolleras av den som utför arbetet, och att vissa moment lyfts ut till någon med certifiering eller dokumenterad kompetens — typiskt kulturvärden, tillgänglighet, brandskydd, fukt och energi, beroende på projektets art. Skriv aldrig "sakkunnig" som kontrollant utan att veta vem det är och vad utlåtandet ska omfatta; nämnden frågar.

En kontrollpunkt som saknar angivet kontrollunderlag är i praktiken ingen kontroll. Skriv därför alltid ut vad kontrollen görs mot — en ritning med nummer, en beskrivning, ett avsnitt i regelverket eller ett produktblad.

Avfallshanteringsplanen är en egen handling

Sedan kravet skärptes ska byggherren också se till att det finns en avfallshanteringsplan med uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de tas om hand, samt vilket avfall åtgärden ger upphov till och hur det hanteras — särskilt hur materialåtervinning av hög kvalitet möjliggörs och hur farliga ämnen avlägsnas säkert (10 kap. 8 a §). Kravet gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov.

Många kommuner accepterar att avfallsdelen ligger som ett eget avsnitt i samma dokument som kontrollplanen. Det är praktiskt, men behandla den som en egen handling med eget innehåll — en rad som säger "avfall sorteras enligt gällande regler" räcker inte.

Vem skriver den, och vem ansvarar

Ansvaret är byggherrens. Det är byggherren som ska se till att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet (10 kap. 5 a §).

Den kontrollansvarige biträder byggherren med att upprätta förslaget, ser till att planen följs, närvarar vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök, dokumenterar sina besök och lämnar till slut ett eget utlåtande som underlag för slutbeskedet (10 kap. 11 §). Kontrollansvarig krävs dock inte i alla projekt — plan- och byggförordningen undantar bland annat åtgärder som avser komplementbyggnader och komplementbostadshus och anmälningspliktiga åtgärder, med förbehållet att nämnden ändå får besluta att det krävs. Mer om det i guiden om komplementbyggnader. Rollen, certifieringen och de åtta uppgifter lagen lägger på en KA går vi igenom i guiden om kontrollansvarig enligt PBL.

I våra uppdrag är det ofta arkitekten som skriver förslaget, eftersom det är vi som har handlingarna och vet vad som faktiskt ska byggas, och den kontrollansvarige som granskar och äger det i genomförandet.

Skillnaden i omfattning mellan projekt är stor. En nybyggd villa som Åsa privatbostad och en ombyggnad i en kulturhistoriskt känslig miljö kräver helt olika planer, trots att lagrummet är detsamma.

Så bygger vi upp en kontrollplan

Vi arbetar med en indelning som följer bygget i tid snarare än regelverket i struktur. Det gör den läsbar för entreprenören, som är den som ska kryssa i den.

AvsnittExempel på kontrollpunkter
Handlingar och förutsättningarrätt revision av ritningar på plats, lovets villkor genomgångna
Mark och grundgrundläggningsdjup, dränering, radonskydd, tryckprovade rör under platta
Stomme och klimatskalinfästningar enligt K-handling, lufttäthet, köldbryggor
Fukt och våtrumfuktmätning före inbyggnad, tätskikt enligt branschregler
Brandskyddavskiljande konstruktioner, genomföringar, avstånd till granne
Installationerinjustering värme och ventilation, täthetsprovning, mätprotokoll
Tillgänglighetdörrbredder och passagemått mot ritning
Avfall och farliga ämneninventering före rivning, sortering, mottagningskvitton
Avslutrelationshandlingar, drift- och skötselinstruktioner, sakkunnigutlåtanden

Antalet punkter spelar mindre roll än att varje punkt går att svara ja eller nej på, och att det finns ett datum och en signatur bredvid.

Ett återkommande fel: kontrollplanen hänvisar till både äldre och nyare regelverk i samma dokument. Valet av regelverk ska göras en gång och gälla konsekvent genom hela projektet. Stäm av med konstruktören och brandprojektören innan planen låses, så att alla tre handlingarna pekar åt samma håll.

Vad som fördröjer startbeskedet

Erfarenhetsmässigt är det sällan kontrollplanen ensam som stoppar. Det som saknas brukar vara någon av de handlingar nämnden begär vid sidan av den: konstruktionsritningar, brandskyddsbeskrivning, energiberäkning, ventilationsritning eller ett godkänt VA-ärende hos huvudmannen. Läs lovbeslutets villkor rad för rad — de listar oftast exakt vad som krävs.

Och kontrollera lovets giltighetstid. Ett bygglov behöver normalt påbörjas inom två år och avslutas inom fem, räknat från att beslutet vann laga kraft. Ett startbesked som dröjer för länge kan i värsta fall betyda ett nytt lov.

Hur kontrollplanen hänger ihop med de övriga skedena har vi beskrivit i guiden om byggprojektets skeden.

Vanliga frågor

Vem ska skriva kontrollplanen?

Byggherren ansvarar för att den finns och följs. I praktiken upprättas förslaget ofta av arkitekten eller den kontrollansvarige, som enligt lagen ska biträda byggherren med att ta fram det. Byggnadsnämnden fastställer sedan planen i startbeskedet.

Vad ska en kontrollplan innehålla?

Uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vilka krav de avser, vem som gör dem och hur, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra. Planen ska dessutom vara anpassad till det enskilda projektet.

Räcker det med en mall från kommunens webbplats?

Sällan. Lagen kräver att planen är anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet. En mall är en bra utgångspunkt, men kontrollpunkterna behöver bytas ut mot sådant som faktiskt ska kontrolleras i just det här bygget, med hänvisning till projektets egna handlingar.

Vad är skillnaden mellan egenkontroll och sakkunnigkontroll?

Egenkontroll utförs och dokumenteras av den som gör arbetet. Sakkunnigkontroll utförs av någon utanför utförandet, med särskild kompetens, som lämnar ett utlåtande. Kontrollplanen ska visa vilken omfattning som gäller för varje punkt.

Behövs en avfallshanteringsplan även för små projekt?

Kravet gäller åtgärder som kräver startbesked, men inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Vid rivning eller ändring i äldre byggnader är behovet nästan alltid uppenbart, eftersom farliga ämnen kan förekomma.

När fastställs kontrollplanen?

I startbeskedet. Fram till dess är den ett förslag, och byggnadsnämnden kan begära ändringar. Arbetet får inte påbörjas innan startbeskedet är givet.

Behöver ni en kontrollplan som håller?

Vi upprättar förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, och tar fram de handlingar byggnadsnämnden efterfrågar inför startbeskedet. Skicka lovbeslutet så säger vi vad som saknas.

Läs vidare