Kontrollansvarig enligt PBL: när krävs en KA?

En kontrollansvarig, i dagligt tal KA, är en certifierad person som biträder byggherren med att se till att kontrollen av bygget blir gjord, och som nämnden möter vid tekniskt samråd och sina arbetsplatsbesök. Rollen är reglerad i 10 kap. plan- och bygglagen, och den är snävare än de flesta tror: den kontrollansvarige utför normalt inte kontrollerna själv, och tar inte över byggherrens ansvar.

Kortversionen: krävs det bygglov för något mer än en liten ändring av ett en- eller tvåbostadshus, behöver ni normalt en KA. Är åtgärden bara anmälningspliktig eller helt lovfri, behöver ni det normalt inte.

Vad en kontrollansvarig är

Definitionen står i 1 kap. 8 § plan- och bygglagen, i den lydelse paragrafen fick genom lag (2026:712). En kontrollansvarig är en fysisk person som

1. har den lämplighet, kunskap och erfarenhet som behövs för att kontrollera om en byggåtgärd, rivningsåtgärd eller markåtgärd utförs på rätt sätt,
2. kan styrka sin lämplighet, kunskap och erfarenhet med ett certifikat, och
3. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

Den tredje punkten är den som oftast missförstås. Självständigheten gäller mot utföraren, alltså entreprenören. Det är inget hinder att byggherren anlitar och betalar den kontrollansvarige; det är den ordning lagen förutsätter. Däremot kan entreprenören inte kontrollera sig själv genom en KA i det egna bolaget.

Att det ska vara en fysisk person betyder också att uppdraget är personligt: ni utser en namngiven person med ett certifikat, inte ett företag. Det är den tydligaste skillnaden mot byggbedömaren, som enligt 1 kap. 7 § tvärtom är ett företag. Den rollen går vi igenom längre ned.

När krävs en kontrollansvarig, och när inte

Huvudregeln i 10 kap. 9 § är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga för den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan. Finns det flera ska byggherren se till att någon av dem samordnar arbetet.

Undantagen finns på två ställen. 10 kap. 10 § undantar små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, samt andra små åtgärder enligt föreskrifter. Föreskrifterna är 7 kap. 5 § plan- och byggförordningen, som räknar upp elva punkter. Kontrollansvarig krävs inte för

• en åtgärd som inte omfattas av krav på lov eller anmälan,
• en åtgärd som omfattas av krav på anmälan,
• en åtgärd avseende en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus,
• att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
• en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
• att uppföra eller utöka en mur, ett plank eller en altan,
• en åtgärd avseende en liten begravningsplats,
• en åtgärd avseende en transformatorstation,
• en åtgärd som omfattas av krav på rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser,
• en åtgärd som omfattas av krav på marklov, om åtgärden är liten, eller
• en annan liten ändring än de som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen.

De två första punkterna är de tunga. Att allt som bara kräver anmälan är undantaget innebär att eldstäder, rökkanaler och installationer för ventilation, vatten och avlopp normalt går utan KA. Komplementbyggnader och komplementbostadshus är undantagna på egen grund, genom punkt 3. Själva byggnaden kräver sedan den 1 december 2025 varken lov eller anmälan så länge den håller sig inom förutsättningarna i 9 kap. 4 och 5 §§ plan- och bygglagen och lov inte krävs på någon annan grund, exempelvis närmare tomtgränsen än 4,5 meter eller inom ett område eller på en tomt med skyddsbestämmelser (9 kap. 8 §, som hänvisar till 34–37 §§; se guiden om särskilt värdefulla byggnader). Det som kan kräva anmälan är installationer i den, till exempel vatten, avlopp, ventilation eller eldstad (6 kap. 1 § plan- och byggförordningen). Den logiken går vi igenom i guiden om komplementbyggnader.

Kvar där KA normalt behövs: nybyggnad, större ombyggnader, flerbostadshus, lokaler och industri, alltså projekt där brandskydd, konstruktion och fukt behöver följas under produktionen.

De åtta uppgifterna

10 kap. 11 § listar vad en kontrollansvarig ska göra. Listan är värd att läsa som en kravspecifikation innan ni skriver under ett uppdragsavtal.

Punkt 1 är värd att läsa noga: den kontrollansvarige ska uttryckligen biträda byggherren även med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter, inte bara med kontrollplanen. Själva avfallshanteringsplanen är däremot byggherrens (10 kap. 8 a §).

Punkt 4 hänger ihop med reglerna om tekniskt samråd. När en kontrollansvarig krävs ska byggnadsnämnden enligt 10 kap. 14 § kalla till tekniskt samråd utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in, och kallelsen skickas till både byggherren och den kontrollansvarige. Senast fem arbetsdagar före mötet, eller inom den frist nämnden bestämmer, ska byggherren ha lämnat förslaget till kontrollplan och avfallshanteringsplan (18 §). På mötet går nämnden bland annat igenom förslagen, behovet av sakkunnigkontroll och behovet av arbetsplatsbesök (19 §). Hur mötet går till, och hur ni förbereder er, beskriver vi i guiden om tekniskt samråd.

Punkt 7 är den som avgör om projektet blir färdigt i tid. Utan KA:s utlåtande har byggnadsnämnden inget fullständigt underlag för slutbesked, och byggnaden får normalt inte tas i bruk innan slutbeskedet är givet (10 kap. 4 §). Nämnden kan dock besluta annat, exempelvis genom ett interimistiskt slutbesked.

Kontrollansvarig eller byggbedömare

Sedan den 1 juli 2026 finns en andra ordning för kontrollen vid genomförandet. Lag (2026:712) förde in byggbedömaren i plan- och bygglagen, och det är en roll som ofta förväxlas med den kontrollansvariges trots att de skiljer sig på nästan varje punkt.

Byggbedömaren vid genomförandet regleras i 10 kap. 13 §, och den paragrafen är snävare än rubriken antyder. En byggbedömare får användas bara vid nybyggnad, och bara vid sådan nybyggnad som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 9 § 2. Det är Boverket som meddelar de föreskrifterna (10 kap. 23 § plan- och byggförordningen). Vid om- och tillbyggnad, ändring eller rivning kan ordningen alltså aldrig bli aktuell. Den får inte heller användas om någon åtgärd vid genomförandet omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll.

Används en byggbedömare ser uppdraget annorlunda ut. Byggbedömaren ska enligt 10 kap. 13 a § ta fram en skriftlig beskrivning av vad som ska kontrolleras utifrån en riskbedömning, se till att kontrollerna utförs av någon med kompetens som är självständig mot utföraren, dokumentera besöken, informera byggherren vid avvikelser, delta vid tekniskt samråd och slutsamråd, och som underlag för slutbesked lämna både en redogörelse för kontrollerna och ett intyg om att utformnings- och egenskapskraven är uppfyllda.

Ersätter det en kontrollansvarig? Inte utan vidare. Kravet på kontrollplan gäller inte det utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll (10 kap. 6 §), men kravet på kontrollansvarig i 9 § gäller den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller en avfallshanteringsplan, och avfallshanteringsplanen finns kvar enligt 8 a §. Så länge en avfallshanteringsplan behövs talar lagtexten alltså för att det fortfarande ska finnas en kontrollansvarig. Samspelet är nytt och oprövat, så be om nämndens besked i stället för att räkna bort rollen.

Vad en kontrollansvarig inte är

Här ligger de flesta konflikterna, och de går att undvika med en tydlig uppdragsbeskrivning.

• Ansvaret flyttar inte. Byggherren ansvarar för att åtgärden och projekteringen uppfyller kraven (10 kap. 5 §), och för att bygget kontrolleras enligt den kontrollplan och avfallshanteringsplan som nämnden fastställer i startbeskedet (10 kap. 5 a §). Den kontrollansvarige biträder.
• KA är inte besiktningsman. Slutbesiktning enligt entreprenadkontraktet är en helt annan sak, med en annan uppdragsgivare och ett annat regelverk.
• KA är inte byggledare eller kontrollant på plats. De löpande kontrollerna utförs av den som gör arbetet, inom egenkontrollen, eller av en sakkunnig. KA ser till att det blir gjort och dokumenterat.
• KA är inte heller en reserv för sakkunnigkontrollen. En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om hen tidigare har varit delaktig i projektet (10 kap. 11 a §). Regeln är ny genom lag (2026:712) och biter i projekt där samma konsult gärna hade tagit båda rollerna.

Hur rollen förhåller sig till projektets övriga skeden har vi beskrivit i guiden om byggprojektets skeden.

Certifieringen

Certifieringen utfärdas av ett certifieringsorgan och ska enligt 7 kap. 2 § plan- och byggförordningen vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Det sista är viktigt vid upphandling: ett certifikat som passar för ett enbostadshus är inte nödvändigtvis rätt för ett flerbostadshus eller en industribyggnad. Be att få se certifikatet, och kontrollera både giltighetstid och omfattning.

Redan lovansökan ska innehålla uppgift om vem som föreslås som kontrollansvarig, med person- eller organisationsnummer och adress, och om vem som har certifierat hen. Uppgiften krävs om det behövs en kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 och 10 §§ (9 kap. 86 § första stycket 3 b och 4). Den går att komplettera i efterhand, och byggherren ska då utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden (10 kap. 5 c §). Börja ändå leta i god tid, särskilt inför högsäsong.

Om samarbetet inte fungerar

Lagen har en ordning även för det. Utför den kontrollansvarige inte sina uppgifter, ska byggherren omedelbart meddela byggnadsnämnden (10 kap. 11 b §). Har KA lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny, som nämnden utser (10 kap. 11 c §).

Finner byggnadsnämnden att en kontrollansvarig har åsidosatt sina skyldigheter, ska nämnden entlediga hen och underrätta certifieringsorganet, och efter förslag från byggherren besluta om en ny (11 kap. 35 §). Certifieringsorganet får i sin tur återkalla certifieringen om personen visat sig olämplig (11 kap. 36 §).

I praktiken är det ovanligt. Men det förklarar varför en KA ibland är mer formell än beställare väntar sig: hen har ett eget ansvar mot nämnden och ett certifikat att förlora.

Så väljer ni

Arvodet varierar med projektets storlek, antalet arbetsplatsbesök och hur mycket arbete kontrollplanen kräver, och debiteras ofta antingen per timme eller som ett fast pris för uppdraget. Begär en offert som säger hur många besök som ingår: det är där prisbilden skiljer sig mest åt.

Fråga också om KA går att nå under hela byggtiden. Ett projekt som pausas över en vinter och sedan återupptas behöver samma person, eller en formell överlämning.

Vill ni se hur en ombyggnad av en befintlig byggnad kan se ut när den är genomförd, titta på Württemberg i Helsingborg och de övriga uppdragen i projektarkivet.

Vanliga frågor

När krävs kontrollansvarig?

Normalt när åtgärden kräver bygglov och är något mer än en liten ändring av ett en- eller tvåbostadshus. Åtgärder som bara kräver anmälan, eller som är helt lovfria, är undantagna enligt 7 kap. 5 § plan- och byggförordningen. För de anmälningspliktiga åtgärderna får byggnadsnämnden dock besluta att det krävs ändå.

Vad gör en kontrollansvarig?

Hen biträder byggherren med förslag till kontrollplan, ser till att planen följs, närvarar vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök, dokumenterar sina besök och lämnar ett eget utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbeskedet. De åtta uppgifterna räknas upp i 10 kap. 11 §.

Vad kostar en kontrollansvarig?

Det beror på projektets storlek och hur många arbetsplatsbesök som behövs, och priset sätts antingen per timme eller som ett fast uppdragspris. Be om en offert där antalet besök framgår, eftersom det är den post som skiljer offerterna mest åt.

Behövs kontrollansvarig för ett attefallshus?

Nej, normalt inte. Åtgärder som avser en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus är uttryckligen undantagna, liksom anmälningspliktiga åtgärder i allmänhet. Byggnadsnämnden får ändå besluta att det krävs i det enskilda fallet.

Kan entreprenören vara kontrollansvarig?

Nej. En kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden (1 kap. 8 §). Byggherren kan däremot anlita och betala den kontrollansvarige, och det är den normala ordningen.

Vem utser den kontrollansvarige?

Byggherren föreslår. Behövs en kontrollansvarig ska redan lovansökan innehålla uppgift om vem som föreslås och vem som har certifierat hen (9 kap. 86 § första stycket 3 b och 4), och byggnadsnämnden tar ställning till om personen kan godtas. Byter ni KA under projektet föreslår byggherren en ny, som nämnden utser (10 kap. 11 c §).

Vad är skillnaden mellan kontrollansvarig och byggbedömare?

En kontrollansvarig är en certifierad fysisk person (1 kap. 8 §), en byggbedömare ett certifierat företag med kvalitetsledningssystem (1 kap. 7 §). Byggbedömaren får användas för kontroll vid genomförandet bara vid nybyggnad som omfattas av föreskrifter, och aldrig när en åtgärd kräver obligatorisk sakkunnigkontroll (10 kap. 13 §).