Kort svar: en ny byggnad ska enligt BFS 2026:9 klara tre gränsvärden. Energiprestandatalet (Etal) begränsar den viktade energianvändningen, den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (Um) begränsar värmeförlusterna genom klimatskärmen, och den specifika eleffektanvändningen (Pel) begränsar den högsta eleffekten för uppvärmning och varmvatten. Gränsvärdena beror på byggnadstyp och på i vilken kommun huset står. Vid ändring av en befintlig byggnad gäller kraven den ändrade delen, men de får anpassas.
Var energikraven kommer ifrån
Plan- och bygglagen kräver att byggnadsverk har de tekniska egenskaper som är väsentliga för energihushållning och värmeisolering (8 kap. 4 § PBL). Plan- och byggförordningen preciserar kravet: mycket goda egenskaper när det gäller energihushållning, och särskilt goda när det gäller hushållning med el, klimatskärmens värmeisolering och installationernas effektivitet (3 kap. 14 § PBF). Hur kraven uppfylls står i BFS 2026:9, som trädde i kraft den 1 oktober 2026 och upphävde det som var kvar av BBR. Hur bytet gick till beskriver vi i guiden om Boverkets nya byggregler.
Föreskriften undantar byggnader som ska användas kortare tid än två år, byggnader med en temperaturreglerad area under 50 kvadratmeter, och bostadshus som används mindre än fyra månader per år eller bara en begränsad del av året med en energianvändning under 25 procent av en helårsanvändning (1 kap. 3 §).
De tre måtten
| Mått | Vad det mäter | Enhet |
|---|---|---|
| Energiprestandatal, Etal | Levererad energi för värme, komfortkyla, tappvarmvatten, ventilation och fast belysning i allmänna utrymmen, viktad per energibärare | kWh/m² Atemp och år |
| Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um | Transmissionsförlusterna genom hela klimatskärmen, köldbryggor inräknade | W/m²K |
| Specifik eleffektanvändning, Pel | Den högsta eleffekt som behöver levereras för uppvärmning, tappvarmvatten och varmvattencirkulation | W/m² Atemp |
Atemp är arean av alla våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 °C, räknat innanför klimatskärmen. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras på byggnaden eller tomten räknas inte in i den levererade energin (1 kap. 8 §). Solceller på taket sänker alltså energiprestandatalet.
Viktningsfaktorerna
Den levererade energin multipliceras med en faktor per energibärare innan den delas med Atemp (1 kap. 7 § och bilaga 1):
| Energibärare | Viktningsfaktor |
|---|---|
| El | 1,8 |
| Fossila bränslen | 1,8 |
| Fjärrvärme | 0,7 |
| Fjärrkyla | 0,6 |
| Förnybara bränslen | 0,6 |
Valet av värmesystem påverkar därför talet direkt. En kilowattimme el väger mer än dubbelt så tungt som en kilowattimme fjärrvärme.
Beräkningen utgår från ett normalår på orten och från de innetemperaturer, uteluftsflöden och varmvattenbehov som föreskriften anger för varje byggnadstyp (1 kap. 9–10 §§), så att hus kan jämföras oberoende av hur de faktiskt används.
Gränsvärdena för nya byggnader
Gränsen för energiprestandatalet skrivs som en formel med en geografisk justeringsfaktor, Fgeo, som står för varje kommun i föreskriftens bilaga 3. Den är 0,8 i bland annat Helsingborg, Malmö och Halmstad, 1,0 i Stockholm och 1,8 i Kiruna. Ett hus i norr får alltså använda mer energi än samma hus i Skåne.
| Byggnadstyp | Högsta Etal | Fgeo 0,8 | Fgeo 1,0 | Fgeo 1,3 |
|---|---|---|---|---|
| En- och tvåbostadshus, Atemp 130 m² eller mer | 18 + 72 × Fgeo | 75,6 | 90 | 111,6 |
| Flerbostadshus | 40 + 35 × Fgeo | 68 | 75 | 85,5 |
| Kontor | 29 + 46 × Fgeo | 65,8 | 75 | 88,8 |
Mindre en- och tvåbostadshus har något högre gränser, och övriga byggnadstyper har egna formler. Rymmer byggnaden flera kategorier viktas gränsvärdet efter respektive del av Atemp.
Klimatskärmen får ha ett Um på högst 0,30 W/m²K för en- och tvåbostadshus i ett plan, 0,40 för en- och tvåbostadshus i mer än ett plan och för flerbostadshus, och 0,50 för lokaler (bilaga 2, tabell 4). Eleffekten har egna formler; för ett flerbostadshus är gränsen 13 + 10 × Fgeo W/m².
Övriga krav på nya byggnader
- Inga fossila bränslen på plats. Energianvändningen får inte i någon utsträckning täckas av förbränning av fossila bränslen på plats (2 kap. 2 §).
- Rumsvis reglering. Installationssystemen ska ha självreglerande anordningar för temperaturen i varje rum, eller i en angiven zon när det är motiverat (2 kap. 6 §).
- Styr- och reglersystem. Byggnader som till övervägande del är bostäder ska ha övervakning med larm, optimering av energin och förmåga att reagera på externa signaler. Lokalbyggnader vars system för uppvärmning eller luftkonditionering har en nominell effekt över 70 kW har motsvarande krav, bland annat närvarostyrd belysning (2 kap. 7–8 §§).
- Solenergi. Byggnaden ska utformas med skäligt beaktande av potentialen att använda solenergiteknik (2 kap. 9 §).
Kraven på Um, eleffekt och installationer får anpassas, till exempel om nyttan bara blir försumbar, om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till nyttan eller om det finns tekniska skäl. Skälen ska då dokumenteras i projekteringen (2 kap. 1 §). Kraven på energiprestandatal och fossilfrihet omfattas inte av den anpassningsregeln.
Vid ändring av en befintlig byggnad
Vid en tillbyggnad eller ombyggnad ska den ändrade delen som huvudregel uppfylla kraven för nya byggnader (3 kap. 1 §). Kraven får anpassas av sju skäl, bland dem att det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning, att varsamhetskravet eller förbudet mot förvanskning kräver det, eller att kostnaden är oskäligt hög i förhållande till nyttan.
Två förenklingar gör kraven hanterbara i praktiken:
- Byggdel för byggdel. När klimatskärmen ändras räcker det att den ändrade delen klarar U-värdena i bilaga 2, tabell 6: tak 0,13, vägg 0,18, golv 0,15 samt fönster och ytterdörr 1,1 W/m²K. Då anses kravet på Um uppfyllt.
- Hela byggnaden. Klarar byggnaden efter ändringen gränsvärdet för befintliga byggnader i tabell 3, anses kravet på energiprestandatal uppfyllt.
Samtidigt får byggnadens energiegenskaper bara försämras om byggnaden ändå klarar kraven för nya byggnader, om försämringen krävs för ett annat krav eller för att ta tillvara kulturvärden, eller om den är försumbar (3 kap. 2 §). Innan ni ändrar ska ni också klarlägga om byggnaden har brister som kan åtgärdas inom ramen för projektet, och om ändringen påverkar kulturvärdena negativt (1 kap. 22 §). I ett äldre hus kan tilläggsisolering utvändigt krocka med förbudet mot förvanskning; hur den bedömningen går till beskriver vi i guiden om särskilt värdefulla byggnader. Lovfrågan vid en tillbyggnad finns i guiden om bygglov för tillbyggnad.
Projektering och kontroll
Energikraven avgörs i hög grad i tidiga skeden. Husets form, andelen fönster, valet av värmesystem och plats för solceller är svåra att ändra när bygglovet är beviljat. Föreskriften kräver att projekteringen dokumenteras med användning, dimensionerande förutsättningar samt antaganden, indata och utdata (1 kap. 20 §).
Att kraven uppfylls kontrolleras under projektering och utförande, i den färdiga byggnaden genom provning, mätning eller besiktning, eller genom en kombination (1 kap. 23–27 §§). Hur kontrollen skrivs in, och vem som utför den, hör hemma i kontrollplanen. När åtgärden kräver lov eller anmälan ska drift- och underhållsinstruktioner tas fram, om det inte är obehövligt (1 kap. 28 §).
Energikraven är inte samma sak som klimatdeklarationen, som gäller utsläppen från byggskedet, och inte heller som energideklarationen, som den som uppför en byggnad ska se till att den får enligt en egen lag (4 § lagen om energideklaration för byggnader).
Övergångsregeln
Den upphävda BBR får tillämpas om ansökan om bygglov eller anmälan kommer in före den 1 oktober 2027, men då ska samtliga äldre bestämmelser tillämpas (övergångsbestämmelserna till BFS 2026:9). Bestäm regelverket tidigt, så att energiberäkningen, beskrivningarna och kontrollplanen utgår från samma krav, och fråga byggnadsnämnden om ni är osäkra på ett övergångsfall.
Vanliga frågor
Vad är energiprestandatal?
Energiprestandatalet, Etal, är måttet i BFS 2026:9 på en byggnads energiprestanda. Det räknas fram genom att den levererade energin för värme, kyla, varmvatten, ventilation och fast belysning i allmänna utrymmen viktas per energibärare och delas med den temperaturreglerade arean. Enheten är kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Vilket energikrav gäller för en ny villa?
För en villa med minst 130 kvadratmeter Atemp är gränsen 18 + 72 × Fgeo kWh per kvadratmeter och år. I Helsingborg, där Fgeo är 0,8, blir det 75,6. Mindre villor har något högre gräns. Klimatskärmen får dessutom ha ett Um på högst 0,30 i ett plan och 0,40 i fler plan.
Vad är Fgeo?
Fgeo är den geografiska justeringsfaktorn i föreskriftens bilaga 3. Varje kommun har ett eget värde, från 0,8 i bland annat Skåne, Blekinge och delar av Hallands och Bohusläns kust till 1,8 i Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Faktorn multipliceras in i gränsvärdena för energiprestandatal och eleffekt, så att ett hus i ett kallare klimat får använda mer energi.
Gäller energikraven när vi bygger till?
Ja, för den tillbyggda delen. Den ska som huvudregel klara kraven för nya byggnader, men kraven får anpassas, till exempel med hänsyn till ändringens omfattning eller kostnaden i förhållande till nyttan. Klarar de nya väggarna, taket, golvet och fönstren U-värdena i föreskriftens tabell 6 anses kravet på klimatskärmen uppfyllt.
Vilka U-värden gäller vid ombyggnad?
Vid ändring av klimatskärmen anses kravet uppfyllt om den ändrade delen har högst 0,13 W/m²K för tak, 0,18 för vägg, 0,15 för golv och 1,1 för fönster och ytterdörr. Kraven får anpassas, bland annat när varsamhetskravet, förbudet mot förvanskning eller tekniska skäl motiverar det.
Kan vi fortfarande räkna enligt BBR?
Ja, om ansökan om bygglov eller anmälan kommer in till kommunen före den 1 oktober 2027, eller om arbetet varken kräver lov eller anmälan och påbörjas före det datumet. Väljer ni BBR ska samtliga äldre bestämmelser tillämpas. Vissa krav på styr- och reglersystem i större lokalbyggnader gäller ändå.
Ska ert hus klara de nya energikraven?
Vi tar med energin i skissen, när klimatskärm, fönster och installationer fortfarande går att påverka, och samordnar beräkningen med energiexpert och installatörer. Hör av er med det ni har.