Kort svar: en underhållsplan är en tidsatt lista över husets byggdelar, deras skick, de åtgärder som behövs och en bedömd kostnad för varje åtgärd. För en nybildad bostadsrättsförening ska den ekonomiska planen innehålla en teknisk underhållsplan för de kommande 50 åren. För en befintlig förening kräver bostadsrättslagen ingen plan i sig, men stadgarna ska ange grunderna för avsättningen till underhåll, och utan en plan är det svårt att visa att avsättningen är rimlig.
Paragraferna nedan gäller bostadsrättslagen (BRL) om inget annat anges. Läs alltid era egna stadgar, eftersom de ofta säger mer än lagen.
Vad lagen säger om underhåll i en BRF
Kraven kommer från fyra håll. Kravet på ekonomisk plan gäller när föreningen bildas, de övriga gäller hela tiden.
| Regel | Vad den kräver | Var |
|---|---|---|
| Ekonomisk plan | En teknisk underhållsplan som visar underhålls- och återinvesteringsbehovet de kommande 50 åren | 3 kap. 1 a § BRL |
| Stadgar | Grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus | 9 kap. 5 § 7 BRL |
| Årsredovisning | Nyckeltal i förvaltningsberättelsen, bland annat sparande per kvadratmeter | 6 kap. 3 a § årsredovisningslagen |
| Byggnaden | Huset ska hållas i vårdat skick och underhållas så att utformningen och de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras | 8 kap. 14 § plan- och bygglagen (PBL) |
Kravet på en 50-årig plan i den ekonomiska planen gäller sedan den 1 januari 2024. Ekonomiska planer från tiden före dess behövde ingen underhållsplan. Därför har de flesta befintliga föreningar en ekonomisk plan utan någon underhållsplan alls. Det är vanligt och inget fel, men då behöver styrelsen ta fram en egen.
Underhållskravet i PBL är inte bara en formalitet. Är huset särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras, och det påverkar både materialval och metod. Läs mer i vår guide om särskilt värdefulla byggnader.
Vad en användbar underhållsplan innehåller
En bra plan går att läsa på två sätt: som en tidslinje för styrelsen och som ett ekonomiskt underlag för stämman. Varje rad brukar innehålla:
- Byggdel, till exempel tak, fasad, fönster, balkonger, stammar, ventilation, hiss, el och mark.
- Mängd och utförande, så att kostnaden går att följa upp.
- Skick, helst med datum för senaste besiktning.
- Åtgärd, till exempel byte, renovering eller översyn.
- Planerat år och intervall om åtgärden återkommer.
- Bedömd kostnad, med angiven prisnivå och vem som har gjort bedömningen.
- Källa, alltså varifrån uppgiften kommer: besiktning, ritning, leverantör eller schablon.
Planen bör också visa de återkommande kontroller som lagen kräver av ägaren. Hit hör funktionskontrollen av ventilationen (OVK) enligt 5 kap. 1 § plan- och byggförordningen (PBF) och besiktningen av hissar och andra motordrivna anordningar enligt 5 kap. 8 § PBF, med de intervall som Boverkets föreskrifter anger.
Hur långt fram ska planen sträcka sig?
För nya föreningar anger lagen 50 år. För en befintlig förening brukar 30 till 50 år vara ett rimligt perspektiv, eftersom de dyraste åtgärderna, som stambyte, tak och fasad, ofta återkommer med flera decenniers mellanrum. Ju längre fram i tiden, desto grövre blir uppskattningarna, och det ska planen säga öppet.
Så tas planen fram
- Samla underlaget. Ritningar, tidigare besiktningar, garantier, avtal och uppgifter om vad som har gjorts sedan huset byggdes. Saknas aktuella ritningar kan en relationshandling behöva tas fram först.
- Inventera och besiktiga. En statusbesiktning av en sakkunnig ger planen dess trovärdighet. Schabloner för livslängder kan fylla luckor, men de ska märkas som schabloner.
- Bedöm kostnaderna. Ange kostnaderna som intervall eller med tydlig prisnivå. Ett exakt belopp tjugo år fram ger en falsk säkerhet.
- Prioritera. Säkerhet och skador som sprider sig, som läckage och fukt, går före estetiska åtgärder.
- Samordna. Flera åtgärder på samma byggdel bör göras samtidigt. Byts fönstren strax före en fasadrenovering kan arbetet behöva göras om.
Från plan till avsättning och årsavgift
Underhållsplanen är föreningens underlag för avsättningen till underhåll. Stadgarna anger grunderna, till exempel att avsättningen ska följa en antagen plan, och styrelsen omsätter planen i en budget. Nyckeltalet sparande per kvadratmeter i årsredovisningen gör det möjligt för medlemmar och köpare att jämföra föreningar, och det blir svårt att förklara om det inte finns en plan bakom.
En jämn avsättning brukar ge mindre avgiftschocker än att låna eller höja avgiften när det stora projektet väl kommer. Hur avsättningen ska bokföras och redovisas är en fråga för föreningens ekonomiska förvaltare och revisor.
När underhållet blir ett byggprojekt
Mycket av det som står i en underhållsplan kräver inget lov. Men gränsen passeras oftare än många tror:
- Ny kulör, ny fasadbeklädnad, nytt takmaterial eller andra ändringar av husets yttre karaktärsdrag är en fasadändring. På ett flerbostadshus inom detaljplan kräver den bygglov när fasaden eller taket vetter mot en allmän plats (9 kap. 15 § 3 PBL). Undantag finns, bland annat för solenergianläggningar på högst elva kilowatt (9 kap. 17 a § PBL), och detaljplanen kan kräva lov även i andra fall. Se vår guide om bygglov för fasadändring.
- Tilläggsisolering och byte av installationer är ofta en ändring av byggnaden, och då gäller kraven på energihushållning för det som ändras. Se energikrav vid nybyggnad och ändring.
- Stambyte och andra stora ingrepp kräver ofta en anmälan och därmed en kontrollplan, beroende på vad som görs. Byggnadsnämnden avgör vad som krävs i det enskilda fallet.
När ett stort projekt närmar sig i planen är det dags att gå från underhållsplan till förstudie. Hur föreningen sedan beslutar och upphandlar beskriver vi i renovering i BRF. Vill ni se hur en fasadförnyelse kan se ut i praktiken visar vårt projekt Kv Württemberg en byggnad från 1960-talet där fasaderna har förnyats och tilläggsisolerats.
Vanliga misstag
- Planen görs en gång och glöms. Den bör ses över varje år, och skicket bör följas upp med besiktning med några års mellanrum.
- Kostnaderna räknas aldrig upp. En plan med gamla priser underskattar behovet.
- Allt ligger på samma år. En plan där fem stora åtgärder samlas till samma år behöver prioriteras om.
- Planen bor i en persons dator. När styrelsen byts ut ska planen, underlaget och historiken följa med.
Vanliga frågor
Är det lag på underhållsplan i en bostadsrättsförening?
För nya föreningar ja: sedan 2024 ska den ekonomiska planen innehålla en teknisk underhållsplan för 50 år (3 kap. 1 a § BRL). För befintliga föreningar kräver lagen ingen plan i sig, men stadgarna ska ange grunderna för underhållsavsättningen, och många stadgar säger uttryckligen att styrelsen ska upprätta och följa en underhållsplan.
Vem ansvarar för underhållsplanen?
Styrelsen. Den ansvarar för föreningens förvaltning och ser normalt till att planen tas fram, hålls aktuell och används i budgeten. Arbetet kan utföras av en förvaltare, en konsult eller en besiktningsman, men ansvaret för att planen finns och följs ligger kvar hos styrelsen.
Hur ofta ska en underhållsplan uppdateras?
En översyn varje år i samband med budgetarbetet är vanlig praxis, så att genomförda åtgärder bockas av och priserna räknas upp. Skicket bör stämmas av med en statusbesiktning med några års mellanrum, och alltid efter en större skada eller ett större projekt.
Vad kostar det att ta fram en underhållsplan?
Det varierar med husets storlek, hur bra underlaget är och hur noggrann besiktningen ska vara. Begär offert från flera konsulter och jämför vad som ingår: besiktning på plats, mängdberäkning och kostnadsbedömning brukar skilja mest mellan anbuden.
Vad är skillnaden mellan underhållsplan och statusbesiktning?
Statusbesiktningen beskriver husets skick i dag. Underhållsplanen tar den informationen och lägger ut åtgärderna i tid och pengar över många år. En plan utan besiktning bygger på antaganden, och en besiktning utan plan blir sällan ett beslut.
Kräver åtgärderna i underhållsplanen bygglov?
Ofta inte, men på ett flerbostadshus inom detaljplan kräver byte av kulör, fasadbeklädnad eller takmaterial och andra fasadändringar oftast bygglov när fasaden eller taket vetter mot en allmän plats, och stambyten och ventilationsåtgärder kan kräva anmälan. Fråga byggnadsnämnden i god tid, eftersom bedömningen varierar mellan kommuner.
Behöver föreningen ett bättre underlag?
Vi hjälper styrelser att inventera huset, ta fram ritningsunderlag och omsätta underhållsplanen i ett genomförbart projekt med lov och upphandling. Hör av er med adressen och vad ni vill ha hjälp med.
