Kort svar: en avfallshanteringsplan är byggherrens plan för kontrollen av det avfall som en bygg-, rivnings- eller markåtgärd ger upphov till. Den ska redovisa vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som uppkommer och hur det tas om hand, särskilt hur materialåtervinning av hög kvalitet möjliggörs och hur farliga ämnen avlägsnas säkert (10 kap. 8 a § PBL). Planen krävs för åtgärder som behöver startbesked, om det inte är uppenbart att behov saknas.
Vad säger lagen?
Kravet står i 10 kap. 8 a § plan- och bygglagen (PBL), i den lydelse som gäller sedan den 1 juli 2026 (lag 2026:712). Byggherren ska se till att det finns en plan med uppgifter om
- vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand, och
- vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Planen är alltså en egen handling, inte ett avsnitt i kontrollplanen. Lagen hindrar inte att båda lämnas i samma dokument, men avfallsdelen behöver ett eget innehåll. Fråga nämnden hur den vill ha det. Lägg märke till att återanvändning nämns först, före avfallet.
När krävs en avfallshanteringsplan?
Planen krävs för de åtgärder som behöver startbesked enligt 10 kap. 3 § PBL, alltså i praktiken åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Kravet gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en plan.
| Situation | Vad som brukar gälla |
|---|---|
| Rivning av byggnad eller byggnadsdel | Planen behövs nästan alltid och väger ofta tyngst i ärendet |
| Ombyggnad eller tillbyggnad av ett befintligt hus | Planen behövs normalt, eftersom något rivs eller byts |
| Nybyggnad | Planen behövs normalt, för spill, emballage och schaktmassor |
| Liten åtgärd som knappt ger något avfall | Kan vara ett fall där behovet uppenbart saknas, men nämnden avgör |
| Åtgärd som varken kräver lov eller anmälan | Ingen plan enligt PBL, men reglerna om avfall i miljölagstiftningen gäller ändå |
Det är byggnadsnämnden som bedömer behovet, och kommuner gör olika. Ett beslut om att en avfallshanteringsplan behövs går inte att överklaga (13 kap. 2 § PBL).
Äldre ärenden. För åtgärder där ansökan om lov eller anmälan gjordes före den 1 juli 2026 ska 10 kap. 6 § om kontrollplan tillämpas i sin äldre lydelse. Har ni ett sådant ärende, fråga nämnden hur den vill ha avfallsdelen redovisad.
Vad ska planen innehålla?
En plan som håller i praktiken följer byggets ordning: först vad som finns, sedan vad som ska tas till vara, sist hur resten hanteras och hur det visas. Tabellen är en utgångspunkt, inte en lagstadgad mall.
| Del | Vad ni redovisar |
|---|---|
| Objekt och åtgärd | Fastighet, byggnad, vad som ska rivas, byggas om eller byggas nytt |
| Inventering | Material och byggprodukter i de delar som berörs, och misstänkta farliga ämnen |
| Återanvändning | Vilka produkter som tas till vara, till exempel dörrar, tegel, trappor eller armaturer, och var de tar vägen |
| Farligt avfall | Vilka ämnen som kan förekomma, vem som sanerar, hur avfallet hålls skilt och vart det lämnas |
| Sortering | Vilka fraktioner som sorteras på platsen och hur ytan för containrar ordnas |
| Mottagare | Vilka anläggningar eller transportörer som tar emot avfallet |
| Kontroll och dokumentation | Vem som kontrollerar vad, och vilka kvitton och intyg som sparas inför slutbeskedet |
Boverket har rätt att meddela föreskrifter om hur planerna ska utformas (10 kap. 22 § PBF), och flera kommuner har egna mallar. Använd kommunens mall om det finns en, men fyll den med uppgifter som gäller just ert projekt.
Inventeringen före rivning och ombyggnad
Inventeringen är grunden för hela planen. Den visar vad som kan återanvändas och vad som är farligt, och den behöver vara gjord innan förslaget lämnas in.
- Farliga ämnen. I äldre hus kan till exempel asbest förekomma i skivor, rörisolering och mattor, och PCB i fogmassor och isolerrutor. Arbete med asbest har egna regler hos Arbetsmiljöverket, så låt företag med rätt kompetens sköta saneringen.
- Återanvändbara produkter. Gå igenom huset rum för rum och notera det som är helt och har ett värde. Det som inte är inventerat brukar inte heller bli återanvänt.
- Mängder. Uppskatta mängderna per fraktion. Det behövs för containrar, logistik och upphandling av transporter.
Är en kontrollansvarig utsedd ska hen biträda byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter (10 kap. 11 § 1 PBL). Hur rivningsärendet i övrigt prövas går vi igenom i guiden om rivningslov.
Sorteringen på byggplatsen
Avfallsförordningen (2020:614) ställer egna krav som planen behöver ta hänsyn till. Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, där avfallet uppkommer, sortera ut åtminstone dessa sex fraktioner och hålla dem åtskilda (3 kap. 19 §):
- trä
- mineral, det vill säga betong, tegel, klinker, keramik eller sten
- metall
- glas
- plast
- gips
Kravet gäller inte konstruktioner där materialen är så sammanfogade att de inte går att separera med god praxis, och inte avfall som är så förorenat att det skulle försämra behandlingen av det övriga. Tillsynsmyndigheten kan i det enskilda fallet ge tidsbegränsad dispens, om något av villkoren i 3 kap. 28 § är uppfyllt (3 kap. 33 §). Farligt avfall får inte blandas med annat avfall (4 kap. 19 §).
Planera ytan tidigt. På en trång tomt i en stadskärna kan sex containrar vara svåra att få plats med, och då behöver planen visa hur sorteringen ändå ska gå till, till exempel med tätare hämtning.
Från förslag till fastställd plan
Planen följer samma väg genom ärendet som kontrollplanen:
- Tekniskt samråd. Förslaget ska lämnas senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den tid nämnden bestämmer (10 kap. 18 §). Samrådet ska behandla förslaget och hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts (19 §). Mer om mötet finns i guiden om tekniskt samråd.
- Startbesked. Startbesked får ges först efter prövning av förslaget, och i beskedet fastställer nämnden den plan som ska gälla (23 och 24 §§).
- Under bygget. Byggherren ska se till att åtgärden kontrolleras enligt den fastställda planen (5 a §). Gör nämnden arbetsplatsbesök går den igenom hur arbetet förhåller sig till bland annat avfallshanteringsplanen (28 §).
- Slutbesked. Byggherren ska visa att kraven enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen och startbeskedet är uppfyllda (34 §). Vägsedlar, mottagningskvitton och saneringsintyg är ofta det enklaste sättet. Läs mer i guiden om slutbesked.
För den kontroll som omfattas av avfallshanteringsplanen ska det som huvudregel finnas en kontrollansvarig (10 kap. 9 §), men små ändringar av en- och tvåbostadshus och flera andra åtgärder är undantagna (10 kap. 10 § PBL och 7 kap. 5 § PBF).
Vanliga brister
- Allmänna formuleringar. "Avfall sorteras enligt gällande regler" säger ingenting om ert projekt.
- Ingen inventering. Planen beskriver sortering men inte vad som finns i huset.
- Återanvändning saknas. Lagen nämner återanvändning först, men planen hoppar direkt till containrar.
- Ingen ansvarig. Det framgår inte vem som kontrollerar och dokumenterar.
- Kvitton som inte sparas. Underlaget till slutbeskedet samlas in i efterhand, när det är svårt att få fram.
I vår ombyggnad av Bildeves bilhall i Landskrona byggdes en befintlig byggnad om efter ett nytt koncept. Den sortens projekt visar varför planen behöver göras tidigt: det är i den befintliga byggnaden som både avfallet och de återanvändbara delarna finns.
Vanliga frågor
Vad är en avfallshanteringsplan?
En avfallshanteringsplan är byggherrens plan för kontrollen av avfallet vid en bygg-, rivnings- eller markåtgärd. Den redovisar vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som uppkommer och hur det tas om hand, särskilt materialåtervinning och farliga ämnen. Kravet står i 10 kap. 8 a § PBL.
När krävs en avfallshanteringsplan?
Planen krävs för åtgärder som behöver startbesked, alltså i praktiken åtgärder som kräver lov eller anmälan. Kravet gäller inte om det är uppenbart att behov saknas. Vid rivning behövs planen nästan alltid, och vid ombyggnad normalt. Byggnadsnämnden avgör behovet, och beslutet går inte att överklaga.
Är avfallshanteringsplanen samma sak som kontrollplanen?
Nej. Sedan den 1 juli 2026 står kraven i två olika paragrafer, 10 kap. 6 § och 8 a § PBL, och nämnden fastställer båda planerna i startbeskedet. Lagen hindrar inte att de lämnas i samma dokument, men avfallsdelen behöver ett eget innehåll som gäller just ert projekt.
Vem ska upprätta avfallshanteringsplanen?
Ansvaret är byggherrens. I praktiken tar ofta arkitekten, den kontrollansvarige eller entreprenören fram förslaget. Är en kontrollansvarig utsedd ska hen biträda byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter. Byggherren lämnar sedan förslaget till byggnadsnämnden.
Vilket avfall ska sorteras på byggplatsen?
Enligt 3 kap. 19 § avfallsförordningen ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut minst trä, mineral, metall, glas, plast och gips där avfallet uppkommer. Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Undantag finns för material som inte går att separera eller är förorenat.
Behövs en avfallshanteringsplan för en villa?
Ofta ja, om åtgärden kräver lov eller anmälan och därmed startbesked. Vid en tillbyggnad eller ombyggnad uppstår nästan alltid rivnings- och byggavfall. För en liten åtgärd med knappt något avfall kan nämnden bedöma att behovet uppenbart saknas. Fråga byggnadsnämnden i er kommun om ni är osäkra.
Behöver ni en avfallshanteringsplan?
Vi tar fram förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, och de handlingar byggnadsnämnden behöver inför startbeskedet. Skicka lovbeslutet eller en beskrivning av projektet, så säger vi vad som behövs.
