Brandkrav i lager och industri: vad gäller?

Kort svar: brandkraven för nya byggnader står sedan den 1 juli 2025 i Boverkets föreskrifter BFS 2024:7 om säkerhet i händelse av brand. I lager och industri är det framför allt fyra saker som formar byggnaden: hur stor en brandcell får vara, om hallen sprinklas, hur långt det är till närmaste utrymningsdörr och hur långt räddningstjänsten har in i byggnaden. Paragrafhänvisningarna nedan gäller BFS 2024:7 om inget annat anges.

Var kraven står

Plan- och bygglagen kräver att ett byggnadsverk har de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand (8 kap. 4 § första stycket 2 PBL). Plan- och byggförordningen preciserar kravet i 3 kap. 8 §, och BFS 2024:7 innehåller de detaljerade kraven. Föreskriften ersatte brandavsnittet i BBR. Under en övergångstid får äldre regler fortfarande användas i vissa ärenden, vilket vi beskriver i guiden om Boverkets nya byggregler.

Kraven kan uppfyllas på två sätt:

• Preciserade krav, alltså de mått och klasser som står i föreskriften.
• Analytisk dimensionering, där en brandkonsult visar med beräkning eller analys att funktionskraven ändå uppfylls (1 kap. 12 §).

De preciserade kraven får bara användas i verksamhetsklass 1–5 och byggnadsklass 1–3 (3 kap. 5 §, 5 kap. 6 §, 7 kap. 7 §). I större lager är en blandning vanlig: det mesta följer de preciserade kraven och någon enstaka avvikelse verifieras analytiskt.

Tre begrepp som styr allt annat

Verksamhetsklass beskriver vilka människor som vistas i lokalen. Industrier och kontor hör till verksamhetsklass 1, där personerna har god lokalkännedom, kan sätta sig i säkerhet själva och är vakna (2 kap. 10 §). Ett lager där bara personalen rör sig brukar hänföras till samma klass. En butik eller en utställningsdel dit allmänheten kommer hör däremot till verksamhetsklass 2A eller 2B (2 kap. 11–12 §§), med kortare avstånd till utrymningsdörrar.

Byggnadsklass beskriver byggnadens skyddsbehov. En hall i ett plan ovan mark hör till byggnadsklass 3, och en byggnad i två plan med en byggnadsarea över 200 m² till byggnadsklass 2 (2 kap. 7–8 §§). Ett entresolplan räknas inte som eget plan i byggnadsklass 3 om det utgör högst hälften av planet under och högst 500 m² i lager och industrier (2 kap. 8 §).

Brandbelastning är den energi som kan brinna per kvadratmeter golv. Den dimensionerande brandbelastningen är summan av en permanent del (byggnaden och fast inredning) och en variabel del (det som verksamheten för in) enligt 2 kap. 1–3 §§. För lager får den variabla delen ansättas till 1 600 MJ/m², och i en byggnad med högst fyra plan ovan mark får den permanenta delen ansättas till 200 MJ/m². Ett lager hamnar alltså normalt över 1 600 MJ/m² sammanlagt. För de flesta industrier finns ingen schablon. Undantaget är verksamheter som betongvaruindustri och bryggerier, där den variabla delen får ansättas till 50 MJ/m². I övriga industrier bestäms den variabla delen för verksamheten i fråga, vilket brandkonsulten gör.

Hur stor får en brandcell vara?

Det här är den regel som oftast formar planlösningen. Enligt 5 kap. 27 § får en brandcell inte ha större nettoarea än vad tabellen anger.

För ett lager innebär tabellen att en brandcell normalt får vara högst 625 m², om den inte utformas som brandsektion. Sprinkler ensamt räcker alltså inte för att få en större cell. Det är litet för en lagerhall, och därför väljer många byggherrar mellan tre vägar:

• Dela in hallen i fler brandceller. Varje cell prövas för sig mot tabellen. Brandcellsgränserna ska i byggnadsklass 2 och 3 vara lägst EI 30 (5 kap. 29 §), men många väggar och portar mellan cellerna försvårar ofta verksamheten.
• Göra delarna till brandsektioner. Ytan får då dubbleras, eller fyrdubblas med vidarekopplat brandlarm. Brandsektionsgränsen ställer högre krav och ska tåla mekanisk påverkan (M). Med en brandbelastning över 1 600 MJ/m² är grundkravet EI 240-M, men i byggnadsklass 2 och 3 får tiden minskas med två klassificeringsperioder, alltså till EI 120-M (5 kap. 31 §).
• Sprinkla. En brandsektion som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning får ha obegränsad yta.

Valet påverkar mycket mer än väggarna. Sprinkler kräver vattentillgång och ofta en sprinklercentral, vidarekopplat larm kräver avtal och underhåll, och brandsektionsgränser påverkar stomme, portar och installationer. Det är en fråga för systemhandlingen, inte för bygghandlingen.

Industrier och lager där en brand kan förväntas sprida sig snabbt och bli intensiv ska dessutom ha inomhusbrandposter för manuell släckning eller skyddas med sprinkler (5 kap. 39 §). Utrymmen med förhöjd risk, till exempel energilager med batterier över 20 kWh, ska som huvudregel vara egna brandceller (5 kap. 26 §). Utrymmen med sådana energilager ska dessutom ha brandgasventilation (8 kap. 11 §).

Bärverket

I byggnadsklass 3, alltså den vanliga hallen i ett plan, ställer föreskriften inget allmänt krav på brandteknisk klass för huvudbärverket. I byggnadsklass 2 ska huvudbärverket vara lägst R 30, eller R 15 om det skyddas med sprinkler (3 kap. 9 §).

I verksamhetsklass 1 får vissa takbärverk utformas helt utan brandteknisk klass (3 kap. 20 §), bland annat takbalkar och takstolar med en spännvidd på högst 30 meter, och bärverk som i huvudsak bär taket och vars kollaps inte ger en kollapsad yta större än 300 m². Ett bärverk som behövs för att en brandavskiljande konstruktion ska fungera ska ändå klara den konstruktionens brandmotståndstid (3 kap. 8 §).

Utrymning

I verksamhetsklass 1 gäller följande preciserade krav enligt 7 kap.:

Avstånden mäts med rätvinkliga riktningsändringar, inte fågelvägen. I en verksamhet med högst 600 personer ska det som huvudregel finnas två oberoende utrymningsdörrar, minst fem meter från varandra (7 kap. 9 §). I verksamhetsklass 1 räcker en dörr direkt till säker plats om den betjänar högst 50 personer (7 kap. 11 §). Höga pallställ skapar långa gångar, så utrymningsavstånden bör ritas in med ställen på plats. Svårorienterade utrymmen ska ha vägledande markeringar oavsett verksamhetsklass (7 kap. 39 §).

Räddningstjänstens väg in

Avståndet från en tillträdesväg, eller från en dörr i en brandcellsgräns som nås därifrån, till den mest avlägsna delen av ett utrymme får vara högst 50 meter, och högst 80 meter om brandcellen är sprinklad (8 kap. 9 §). I en djup hall betyder det att räddningstjänsten behöver flera angreppspunkter längs fasaderna, vilket påverkar portar, uppställningsytor och körvägar på tomten.

Mot andra byggnader gäller ett skyddsavstånd på 8 meter, eller brandavskiljning i de motstående delarna inom det avståndet (6 kap. 5 §).

Damm och processer

I utrymmen där brännbara gaser eller lättantändligt damm kan förekomma ska fasta installationer utformas så att risken för explosion och brand begränsas (4 kap. 4 §). Eldstäder, och därmed också bränsleeldade ugnar, får inte placeras där om inte särskilda åtgärder vidtas (4 kap. 15 §). Hantering av brandfarliga varor kan dessutom kräva tillstånd enligt annan lagstiftning, som kommunen prövar för sig.

Ändring av en befintlig hall

Byggs en befintlig hall om eller tas den i bruk för en annan verksamhet ska den ändrade delen uppfylla kraven för nya byggnader, men säkerhetsnivån får anpassas av vissa skäl om den ändå blir godtagbar (9 kap. 1 §). Anpassningen ska motiveras i en dokumenterad riskbedömning (1 kap. 14 §). Säkerheten får bara försämras om byggnaden efteråt uppfyller kraven, eller försämringen är försumbar eller krävs av vissa andra skäl (9 kap. 3 §).

Tre situationer är vanliga:

• Industri blir lager. Om den nya användningen ställer högre krav på brandskyddet än den tidigare ska det vägas in när omfattningen bedöms (9 kap. 4 §). Eftersom ett lager ofta har högre brandbelastning kan befintliga brandceller bli för stora.
• Ny verksamhet i lokalen. Ett väsentligen annat ändamål än det byggnaden senast använts för kräver bygglov (9 kap. 15 § 1 PBL).
• Ombyggnad som berör brandskyddet. En ändring som påverkar brandskyddet väsentligt kräver anmälan om den inte redan kräver lov (6 kap. 1 § 3 PBF).

Inför ändringen ska det klarläggas om byggnaden har brister som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden (1 kap. 13 §).

Dokumentation och kontroll

När åtgärden kräver lov eller anmälan ska en brandskyddsdokumentation upprättas, om det inte är obehövligt. Den ska minst redovisa förutsättningarna, utformningen och vilka delar som verifierats analytiskt (1 kap. 20 §). Drift- och underhållsinstruktioner ska också tas fram (1 kap. 21 §). Dokumentationen är ett eget underlag. Kontrollplanen anger hur brandskyddet kontrolleras mot den, och dokumentationen diskuteras normalt på det tekniska samrådet.

Ansvaret slutar inte vid slutbeskedet. Den som äger eller nyttjar byggnaden ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning och livräddning och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand (2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor). Brandskyddsdokumentationen är grunden för det arbetet.

Så gör ni i praktiken

1. Bestäm verksamheten tidigt. Vad som ska lagras eller tillverkas avgör brandbelastningen och därmed hela kedjan.
2. Välj strategi för brandcellerna i skissen. Sprinkler, brandsektioner eller små celler ger helt olika byggnader.
3. Ta in brandkonsulten innan planlösningen låses. Avstånd till dörrar och angreppspunkter är lättare att lösa på papper än i en färdig fasad.
4. Tänk framåt. Ett lager som byggs för en låg brandbelastning kan bli svårt att hyra ut till en verksamhet med högre.

I förstudien för Borås Logistik prövas vad fastigheten kan rymma innan något är bestämt, och det är där frågor som de här gör mest nytta. Samma sak gäller när produktion och lager ska samsas, som i skisserna för Hammarängen i Umeå.

Vanliga frågor

Måste ett lager ha sprinkler?

Inte alltid. BFS 2024:7 kräver inte sprinkler i alla lager, men en brandcell med lagrets brandbelastning får normalt vara högst 625 m² enligt 5 kap. 27 §. Större ytor kräver att cellen utformas som brandsektion, som sedan får bli större med vidarekopplat brandlarm och obegränsad med sprinkler. Lager med snabb brandspridning ska ha inomhusbrandposter eller sprinkler enligt 5 kap. 39 §.

Hur stor får en brandcell vara i ett lager?

Det beror på den dimensionerande brandbelastningen. Över 800 MJ/m², vilket ett lager normalt hamnar på, får en brandcell vara högst 625 m². Som brandsektion får den vara 1 250 m², med vidarekopplat brandlarm 2 500 m² och med sprinkler obegränsad, enligt 5 kap. 27 § BFS 2024:7.

Vilken verksamhetsklass har en industribyggnad?

Industrier och kontor hör till verksamhetsklass 1 enligt 2 kap. 10 § BFS 2024:7, eftersom personerna där har god lokalkännedom och kan sätta sig i säkerhet själva. Ett personallager brukar hänföras till samma klass. Delar dit allmänheten kommer, som en butik, hör normalt till verksamhetsklass 2A eller 2B.

Hur långt får det vara till en utrymningsdörr i en lagerhall?

I verksamhetsklass 1 högst 45 meter, mätt med rätvinkliga riktningsändringar, och högst 30 meter i sammanfallande väg. Avstånden minskas med en tredjedel om mycket snabb brandspridning kan förväntas och får ökas med en tredjedel med sprinkler för personskydd, enligt 7 kap. 19–21 §§ BFS 2024:7.

Gäller BBR fortfarande för brandskyddet?

För nya ärenden gäller BFS 2024:7, som trädde i kraft den 1 juli 2025 och ersatte brandavsnittet i BBR. Enligt övergångsbestämmelserna ska äldre regler tillämpas om bygglovet beviljades före den 1 juli 2025, och de får tillämpas om ansökan eller anmälan kom in före den 1 juli 2026. Då ska samtliga äldre bestämmelser följas, inte bara brandkraven.

Behövs bygglov för att göra om en industrilokal till lager?

Det kan behövas. Bygglov krävs om lokalen tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det den senast använts för, enligt 9 kap. 15 § 1 PBL. En ombyggnad som påverkar brandskyddet väsentligt kräver annars anmälan enligt 6 kap. 1 § 3 PBF. Byggnadsnämnden avgör vad som gäller i det enskilda fallet.