Kort svar: en byggdelsbeskrivning anger material och utförande för husets delar, till exempel stomme, väggar, bjälklag, tak och ytskikt, och hänvisar till AMA Hus genom koder och rubriker. En rumsbeskrivning anger rum för rum vad som gäller för golv, väggar, tak, snickerier och utrustning. Tillsammans med ritningarna beskriver de vad entreprenören ska leverera, och i en utförandeentreprenad blir de normalt kontraktshandlingar.
Vad är en teknisk beskrivning?
En teknisk beskrivning är den del av handlingarna som beskriver kraven på material, varor och utförande. Ritningarna visar läge, form och mått. Beskrivningen säger vilken kvalitet som gäller och hur arbetet ska göras.
Arkitektens tekniska beskrivning delas i de flesta projekt i två handlingar:
| Handling | Ordnad efter | Svarar på |
|---|---|---|
| Byggdelsbeskrivning | Byggdelar och arbeten, enligt AMA:s kodstruktur | Hur väggen, bjälklaget eller ytskiktet ska byggas |
| Rumsbeskrivning | Rum, med samma numrering som på ritningarna | Vad som gäller i just det här rummet |
Konstruktörer och installationsprojektörer skriver sina egna beskrivningar, och de ska stämma med arkitektens. Var beskrivningarna hamnar i projektet ser ni i genomgången av byggprojektets skeden.
Så fungerar AMA
AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning, ges ut av Svensk Byggtjänst och är ett referensverk med krav på beprövade material och utförande. Det finns fyra tekniska AMA: Anläggning, Hus, EL samt VVS och Kyla. För administrativa föreskrifter finns AMA AF. Arkitektens beskrivningar ansluter normalt till AMA Hus, och den senaste generationen är AMA Hus 24.
Principen är hänvisning. Beskrivningen anger en kod och en rubrik, och då gäller AMA:s text under rubriken som krav i projektet. Det förutsätter att de administrativa föreskrifterna och beskrivningen anger vilken utgåva av AMA som gäller. Beskrivningen behöver därför bara ange det som är unikt för projektet: produkt, dimension, kvalitet, kulör och var arbetet ska utföras.
Till AMA hör tre stöd som är bra att känna till:
- RA, råd och anvisningar. RA hjälper den som skriver beskrivningen och innehåller betydligt fler koder och rubriker än AMA. En del rubriker saknar kravtext i AMA. Där måste beskrivningen själv formulera kraven.
- AMA-nytt. De tekniska AMA kommer i ny generation vart tredje år. Däremellan publiceras uppdateringar i AMA-nytt två gånger per år.
- MER, mät- och ersättningsregler. Reglerna för hur arbeten som beskrivs enligt AMA mäts och ersätts, till exempel när ett anbud lämnas med mängder och à-priser.
Koderna följer klassifikationssystemet BSAB 96. Strukturen är hierarkisk, så det som anges under en överordnad kod gäller normalt också för koderna under den. Det gör beskrivningen kortare, men ställer krav på att varje text står på rätt nivå.
Vad står i en byggdelsbeskrivning?
Byggdelsbeskrivningen följer AMA:s kodordning. Under varje kod står projektets egna krav, och för det som inte sägs gäller AMA:s text. En post kan se ut så här i princip:
- Kod och rubrik enligt AMA Hus, till exempel för en innervägg av gips på regelstomme.
- Projektets krav: skivtyp, antal lager, regeldimension och isolering.
- Krav på egenskaper: brandteknisk klass och ljudkrav, ofta med hänvisning till brandskyddsbeskrivningen och akustikerns krav.
- Var det gäller: en vägg- eller byggdelstyp som återkommer på ritningarna.
En byggdelsbeskrivning blir sällan bättre av att vara lång. Det som avgör kvaliteten är att varje krav står en gång, på rätt kod, och att samma typbeteckning används på ritning och i beskrivning.
Vad står i en rumsbeskrivning?
Rumsbeskrivningen är ofta upplagd som en tabell eller ett rumsblad per rum. För varje rum brukar den ange:
- Rumsnummer och rumsnamn, samma som på planritningarna
- Golv och sockel: material, ytbehandling och eventuell fallbildning
- Väggar: ytskikt, kulör och eventuell kakel- eller panelhöjd
- Tak: undertak eller målad yta, och takhöjd om den avviker
- Snickerier och inredning: dörrar, fönsterbänkar, skåp och bänkskivor
- Utrustning: till exempel spegel, krokar, avskärmning eller rumsspecifik utrustning
Rumsbeskrivningen hänvisar oftast vidare till byggdelsbeskrivningen. Golvet i ett badrum anges till exempel med en typ, och hur tätskiktet och plattsättningen ska utföras står under koden i byggdelsbeskrivningen. På så sätt beskrivs utförandet en gång, och rummen pekar på det.
Rumsbeskrivning är inte rumsfunktionsprogram. Ett rumsfunktionsprogram tas fram tidigt och beskriver vad rummen behöver: yta, funktion, installationer och samband. Rumsbeskrivningen kommer senare och beskriver hur rummen ska byggas och vara utrustade.
När behövs beskrivningarna, och hur detaljerade?
Det beror på entreprenadformen. I en utförandeentreprenad är projekteringen i allt väsentligt klar när anbuden begärs in, och beskrivningarna behöver vara fullständiga för att alla anbudsgivare ska räkna på samma sak. I en totalentreprenad beskriver beställaren i stället krav och funktion, och totalentreprenören tar fram de detaljerade beskrivningarna. Skillnaden går vi igenom i guiden om utförande- eller totalentreprenad.
I mindre projekt, till exempel en villa som byggs av en lokal byggare, används ofta en förenklad ytskikts- eller rumsbeskrivning utan fullständig AMA-anslutning. Det kan fungera, men ju mindre som står, desto mer avgörs av vad byggaren räknat med. I större projekt och vid upphandling av flera anbud är AMA-anslutna beskrivningar det normala.
Beskrivningarna är också en del av förfrågningsunderlaget. Vad det i övrigt ska innehålla, och hur ni hanterar motsägelser mellan handlingarna, beskriver vi i guiden om förfrågningsunderlag.
Vanliga brister i beskrivningar
Många ändringar under byggtiden går tillbaka till en beskrivning som var oklar. Vanliga exempel:
- Ritning och beskrivning säger olika saker. En dörr är brandklassad i beskrivningen men inte i dörrförteckningen.
- Kopierad text från ett annat projekt. Krav som inte hör till huset står kvar och prissätts.
- Rum som saknas. Ett förråd eller teknikrum finns på ritningen men inte i rumsbeskrivningen.
- Rubriker utan kravtext. En rubrik som i AMA saknar kravtext har tagits med utan att projektets krav skrivits in.
- Fel eller ingen AMA-utgåva angiven. Då är det oklart vilka kravtexter som gäller.
- Låsta fabrikat utan skäl. Det kan begränsa konkurrensen, och vid offentlig upphandling gäller särskilda regler för när fabrikat får anges.
Det som inte står i handlingarna blir ofta en fråga om tillägg. Hur sådana ändringar hanteras beskriver vi i guiden om ÄTA-arbeten.
Så granskar ni beskrivningarna som beställare
Ni behöver inte kunna AMA för att granska det som påverkar er mest. Fem kontroller räcker långt:
- Gå igenom rumsbeskrivningen för de rum ni bryr er mest om. Stämmer golv, väggar, kulörer och utrustning med det ni förväntar er?
- Fråga vad som är valfritt. Där beskrivningen anger en kvalitet men inte en produkt, får entreprenören välja inom kravet.
- Kontrollera att varje rum på ritningen finns i rumsbeskrivningen.
- Be om en samordningskontroll mellan arkitekt, konstruktör och installationer.
- Läs det som gäller drift och underhåll. Ytskikt som är lätta att rengöra och byta sparar pengar i många år.
I större uppdrag tar vi fram beskrivningarna etappvis. På ICA:s distributionsenhet i Helsingborg tar vi fram ritningar och beskrivningar för en ombyggnad och tillbyggnad i fyra etapper. När bygget är klart ska beskrivningarna stämma med det som faktiskt byggts, vilket vi går igenom i guiden om relationshandlingar.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan rumsbeskrivning och byggdelsbeskrivning?
Byggdelsbeskrivningen är ordnad efter byggdelar och arbeten enligt AMA:s koder och anger hur till exempel väggar, bjälklag och ytskikt ska utföras. Rumsbeskrivningen är ordnad rum för rum och anger vad som gäller i varje rum. Rumsbeskrivningen hänvisar ofta till byggdelsbeskrivningen, så att utförandet bara beskrivs en gång.
Vad betyder AMA?
AMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning och ges ut av Svensk Byggtjänst. Det är ett referensverk med krav på material och utförande. När en beskrivning hänvisar till en kod och rubrik i AMA gäller AMA:s text som krav, förutsatt att det framgår vilken utgåva som gäller.
Vilken AMA gäller för husbyggnad?
För husbyggnadsarbeten används AMA Hus, där den senaste generationen är AMA Hus 24. Installationer beskrivs enligt AMA VVS och Kyla och AMA EL, och de administrativa föreskrifterna enligt AMA AF. Vilken utgåva som gäller i ert projekt ska anges i handlingarna.
Vad är RA i AMA?
RA står för råd och anvisningar. RA hjälper den som skriver beskrivningen och innehåller fler koder och rubriker än AMA. En del rubriker saknar kravtext i AMA, och där måste beskrivningen själv formulera projektets krav. Rubriker utan kravtext är en vanlig källa till oklarheter.
Behövs en rumsbeskrivning när man bygger en villa?
Det är inget krav, men någon form av beskrivning av ytskikt och utrustning rum för rum är nästan alltid klokt. Utan den avgörs mycket av vad byggaren har räknat med, och skillnader i förväntan blir lätt tillägg. Ju fler anbud ni jämför, desto viktigare är det att alla räknar på samma beskrivning.
Vem skriver rumsbeskrivningen?
I en utförandeentreprenad skriver normalt arkitekten rumsbeskrivningen och byggdelsbeskrivningen, medan konstruktör och installationsprojektörer skriver sina egna beskrivningar. I en totalentreprenad tar totalentreprenören fram de detaljerade beskrivningarna utifrån beställarens krav och funktionsbeskrivningar.
Behöver ni beskrivningar som håller?
Vi tar fram ritningar, rumsbeskrivningar och byggdelsbeskrivningar som entreprenörerna kan räkna på och bygga efter. Skicka det ni har, så säger vi vad som behövs för ert projekt.
