Kort svar: en hyresgästanpassning är en ombyggnad av en lokal efter den verksamhet som ska bedrivas där. Vem som betalar och vem som beställer arbetet avgörs i hyresavtalet. Vem som ansvarar mot kommunen avgörs av plan- och bygglagen (PBL): det är byggherren, alltså den som utför eller låter utföra åtgärden. Kräver ändringen bygglov eller anmälan får arbetet inte börja förrän byggnadsnämnden gett startbesked.
Vad är en hyresgästanpassning?
En hyresgästanpassning, ofta förkortad HGA, är de ändringar som görs i en lokal för att den ska passa en viss hyresgäst. Det kan vara allt från nya väggar och ytskikt i ett kontor till en helt ny planlösning när ett lager blir showroom eller en industrihall blir träningsanläggning.
Typiska delar i en anpassning:
- Planlösning: rum, mötesrum, pentry, förråd och omklädning.
- Installationer: ventilation, el, data, värme, kyla och vatten och avlopp.
- Brandskydd: brandceller, utrymningsvägar och larm som passar den nya verksamheten.
- Tillgänglighet: entré, hiss, toaletter och orienterbarhet.
- Ytskikt och inredning: golv, undertak, belysning och fast inredning.
Anpassningen görs oftast inför en inflyttning, men den kan också göras under hyrestiden när verksamheten växer eller ändras.
Hyresavtalet bestämmer fördelningen
Hyreslagen, 12 kap. jordabalken, ger parterna stor frihet när det gäller lokaler. Enligt 12 kap. 9 § ska hyresvärden på tillträdesdagen tillhandahålla lokalen i ett skick som är fullt brukbart för det avsedda ändamålet, om inte bättre skick har avtalats. För lokaler får parterna dock avtala om att den ska vara i sämre skick. Därför är det avtalet, och inte lagen, som i praktiken styr vem som gör vad.
Det här bör stå i avtalet eller i en bilaga till det:
| Fråga | Vad avtalet bör säga |
|---|---|
| Omfattning | Vilka arbeten som ingår, med ritningar och en beskrivning som bilaga |
| Kostnad | Om hyresvärden betalar och tar igen det i hyran, om hyresgästen betalar själv eller om kostnaden delas |
| Beställare | Vem som upphandlar entreprenören och är byggherre gentemot kommunen |
| Tidplan | När lokalen ska vara klar och vad som händer vid förseningar |
| Ändringar | Hur tillägg och ändringar under arbetet beställs och prissätts |
| Ägande och underhåll | Vem som äger, sköter och byter ut installationerna under hyrestiden, ofta i en gränsdragningslista |
| Avflyttning | Om lokalen ska återställas när hyresavtalet upphör |
Ett vanligt upplägg är att hyresvärden genomför och bekostar anpassningen och tar igen kostnaden genom ett tillägg på hyran under avtalstiden. Ett annat är att hyresgästen bygger själv efter hyresvärdens godkännande. Båda fungerar, men gränsdragningen behöver vara skriftlig innan någon börjar rita detaljer.
Tänk också på ändamålet. Enligt 12 kap. 23 § får en lokalhyresgäst inte använda lokalen för något annat ändamål än det avsedda, om inte hyresnämnden ger tillstånd. Står det "kontor" i avtalet och verksamheten är en klinik eller en butik behöver avtalet anpassas, oberoende av vad kommunen säger.
Krävs bygglov för en hyresgästanpassning?
Ofta inte, men det beror på vad som ändras. Inredning inom en lokal, nya mellanväggar och ytskikt kräver normalt varken lov eller anmälan. Tre situationer kräver bygglov enligt 9 kap. 15 § PBL:
- Ändrad användning. Byggnaden tas helt eller delvis i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det den senast har använts för. Exempel som brukar bedömas så är lager till kontor, industri till idrottshall eller kontor till förskola.
- Ytterligare en bostad inreds i byggnaden.
- Fasadändring inom detaljplan på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, om fasaden eller taket vetter mot allmän plats. Nya entrépartier, skyltfönster eller ändrade kulörer kan omfattas.
Vad som är ett väsentligen annat ändamål bedömer byggnadsnämnden i varje enskilt fall, och kommunerna gör inte alltid samma bedömning. Fråga tidigt om ni är osäkra. Bygglov för ändrad användning prövas dessutom mot detaljplanen: om planen bara tillåter till exempel industri kan en annan användning strida mot planen (9 kap. 56 § PBL). Undantaget i 9 kap. 16 § 1 gäller bara lokaler på högst 50 kvadratmeter utanför detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse, så det hjälper sällan i en stad.
Ska verksamheten bara finnas på platsen under en begränsad tid kan ett tidsbegränsat bygglov vara en väg (9 kap. 39 § PBL). Skyltar och ljusanordningar har egna regler och kan kräva bygglov även när resten av anpassningen inte gör det.
När krävs anmälan?
Även när bygglov inte krävs kan anpassningen vara anmälningspliktig. Enligt 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen (PBF) krävs anmälan bland annat vid:
- ändring som påverkar konstruktionen av byggnadens bärande delar väsentligt, till exempel nya håltagningar i bjälklag eller bärande väggar,
- ändring som påverkar brandskyddet väsentligt, till exempel ändrade brandceller eller utrymningsvägar,
- installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller ventilation, och
- installation eller väsentlig ändring av anläggningar för vatten och avlopp.
I en hyresgästanpassning är det vanligast att ventilationen och brandskyddet utlöser anmälan. Fler personer i lokalen ger andra krav på luftflöden och utrymning än den gamla verksamheten hade. Tidsfristen för handläggningen av en anmälan är fyra veckor, räknat från att anmälan kom in eller, om nämnden begärt komplettering, från att bristen avhjälpts (6 kap. 5 § PBF och 9 kap. 99 § PBL).
Startbesked och kontroll
För åtgärder som kräver lov eller anmälan gäller samma ordning: arbetet får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden gett startbesked (10 kap. 3 § PBL), och lokalen får inte tas i bruk förrän nämnden gett slutbesked, om den inte beslutar annat (10 kap. 4 §). I startbeskedet fastställs kontrollplanen. En lovpliktig åtgärd kräver normalt en kontrollansvarig, men det gör inte en åtgärd som bara är anmälningspliktig (7 kap. 5 § 2 PBF). Hur planen byggs upp beskriver vi i guiden om kontrollplan enligt PBL.
Byggherren ansvarar för att åtgärden och projekteringen uppfyller kraven (10 kap. 5 § PBL). I en hyresgästanpassning kan det vara hyresvärden, men också hyresgästen om den beställer arbetet själv. Bestäm därför i avtalet vem som söker lov, gör anmälan och står som byggherre.
Tekniska krav som brukar styra
Vid en ändring gäller de tekniska egenskapskraven för det som ändras. Enligt 8 kap. 7 § PBL får kraven i dag anpassas, och avsteg göras, med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, men för tillgänglighet är utrymmet för avsteg snävare. Från den 1 januari 2027 regleras detta i stället i 8 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ PBL. Tre områden brukar styra en hyresgästanpassning mer än andra:
- Brandskydd. Ny verksamhet ger ofta fler personer i lokalen och andra krav på utrymning och brandceller. I hallar och lager kan också brandbelastningen ändras. Läs mer i guiden om brandkrav i lager och industri.
- Tillgänglighet. Lokaler dit allmänheten har tillträde och arbetslokaler har egna krav, och reglerna för tillgänglighet vid ändring ändras den 1 januari 2027. Se guiden om tillgänglighet vid ändring av byggnad.
- Ventilation och ljud. Ett kontor med många arbetsplatser eller en träningslokal behöver andra luftflöden än ett lager, och ljudet mellan hyresgäster behöver ofta förbättras.
Arbetsmiljön på byggarbetsplatsen
Den som beställer anpassningen är byggherre också enligt arbetsmiljölagen och ska utse byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och för utförande (BAS-U). Pågår arbetet i en fastighet med andra hyresgäster behöver samordningen dessutom omfatta dem som arbetar i huset. Mer om det i guiden om BAS-P och BAS-U.
Så går en hyresgästanpassning till
- Behov och krav. Hyresgästen beskriver verksamheten: antal personer, rum, utrustning, öppettider och besökare.
- Planskiss och kalkyl. Arkitekten prövar planlösningen i lokalen och tar fram underlag för en kostnadsbedömning.
- Avtal. Omfattning, kostnad, tidplan och gränsdragning skrivs in i hyresavtalet eller en bilaga.
- Lov och anmälan. Klarlägg om ändringen kräver bygglov eller anmälan och skicka in handlingarna.
- Bygghandlingar och upphandling. Ritningar och beskrivningar tas fram och entreprenören upphandlas.
- Utförande. Ändringar under arbetet beställs skriftligt, se guiden om ÄTA-arbeten.
- Besiktning och slutbesked. Lokalen besiktigas, och har ärendet krävt startbesked behövs slutbesked innan verksamheten flyttar in.
Ett aktuellt och korrekt underlag för huset sparar tid i varje steg. På Kv Färjan i Helsingborg har vi tagit fram ett digitalt underlag för hela fastigheten och anpassat kontorsytor för olika hyresgäster. På Bulten i Kungälv byggs en padelhall om till kontor, lager och lastgård för en ny hyresgäst.
Vanliga missar
- Avtalet skrivs innan lov- och anmälningsfrågan är utredd. Kräver ändringen bygglov kan tidplanen förskjutas med flera månader.
- Användningen stämmer inte med detaljplanen. Läs planbestämmelserna innan avtalet skrivs.
- Ventilationen räcker inte. Fler personer kräver mer luft, och aggregatet kan behöva bytas.
- Brandcellerna följer inte den nya planlösningen. Nya väggar och dörrar kan bryta befintliga brandcellsgränser.
- Gränsdragningslistan saknas. Då uppstår frågan om vem som äger och underhåller installationerna först när något går sönder.
Vanliga frågor
Vem betalar en hyresgästanpassning?
Det avgörs i hyresavtalet. Ett vanligt upplägg är att hyresvärden bekostar anpassningen och tar igen kostnaden genom ett hyrestillägg under avtalstiden. Hyresgästen kan också betala själv, helt eller delvis. Lagen ger parterna stor frihet för lokaler, så det viktiga är att fördelningen står skriftligt innan arbetet börjar.
Krävs bygglov för att bygga om en lokal?
Inte för ändringar inne i lokalen i sig. Bygglov krävs om lokalen tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål, om en bostad inreds eller om fasaden mot allmän plats ändras inom detaljplan, enligt 9 kap. 15 § PBL. Bärande delar, brandskydd, ventilation och vatten och avlopp kan i stället kräva anmälan.
Vad är en gränsdragningslista?
En gränsdragningslista är en bilaga till hyresavtalet som anger vem som äger, sköter, underhåller och byter ut olika delar av lokalen och installationerna, till exempel ventilation, belysning, golv och larm. Den förhindrar tvister under hyrestiden och när hyresgästen flyttar ut.
Vem är byggherre vid en hyresgästanpassning?
Byggherren är den som utför eller låter utföra åtgärden. Beställer hyresvärden arbetet är hyresvärden byggherre, beställer hyresgästen det själv är det hyresgästen. Byggherren ansvarar för att kraven i PBL uppfylls och har också ett eget ansvar enligt 3 kap. arbetsmiljölagen, bland annat att utse byggarbetsmiljösamordnare, så bestäm rollen i avtalet.
Hur lång tid tar en hyresgästanpassning?
Det varierar mycket med omfattningen. En enklare ändring av ett kontor kan gå på några veckor, medan en anpassning som kräver bygglov för ändrad användning ofta tar flera månader inklusive handläggningen. Räkna med tid för projektering, lov eller anmälan, upphandling och byggtid.
Måste lokalen återställas när hyresgästen flyttar?
Det beror på avtalet. Många lokalhyresavtal reglerar om lokalen ska återställas, och i vilket skick, när hyresförhållandet upphör. Står inget om det blir frågan ofta svår att lösa i efterhand, så skriv in det redan när anpassningen avtalas.
Ska en lokal anpassas för en ny hyresgäst?
Vi ritar planlösningen, reder ut om det krävs bygglov eller anmälan och tar fram handlingarna till kommunen och entreprenören. Hör av er med adressen och en beskrivning av verksamheten.
