Byggherre

Projektledning i bygg: vad köper byggherren?

Den som beställer ett byggprojekt fattar hundratals beslut om tid, pengar och kvalitet, ofta utan att ha gjort det förut. En projektledare tar hand om mycket av det arbetet åt er. Här går vi igenom vad ni faktiskt köper, hur rollen skiljer sig från de andra konsulterna i projektet och vad som alltid ligger kvar hos er som byggherre.

Skriven av arkitekterna på doARK · uppdaterad 21 november 2026

Kronetorp Park i Burlöv, nybyggda flerbostadshus i gul puts med solceller på taket, ritade av doARK
Ur vårt projekt Kronetorp Park, Burlöv

Kort svar: en projektledare företräder byggherren och håller ihop projektets tid, ekonomi och beslut, från idé till färdig byggnad. Ni köper samordning, upphandling, uppföljning och beslutsunderlag. Ni köper inte bort ert ansvar: enligt 10 kap. 5 § plan- och bygglagen ansvarar byggherren för att åtgärderna och projekteringen uppfyller kraven, oavsett vem som anlitas.

Vad gör en projektledare?

En projektledare är byggherrens förlängda arm. Rollen finns inte i lagen, så innehållet bestäms helt av uppdragsavtalet. I ett typiskt uppdrag ingår att

  • ta fram och hålla en tidplan för hela projektet, från förstudie till slutbesked,
  • sätta upp en budget, följa upp kostnaderna och varna i tid när prognosen ändras,
  • handla upp konsulter och entreprenörer, och förbereda avtalen,
  • leda projekteringsmöten och byggmöten, eller se till att någon gör det,
  • ta fram beslutsunderlag och se till att besluten fattas, dokumenteras och följs,
  • hantera ändringar, och se till att varje ändring får ett pris och ett beslut innan den utförs, och
  • rapportera till er, eller till styrelsen eller ledningsgruppen om ni är en organisation.

Det viktigaste en projektledare gör syns sällan. Det är frågorna som ställs så tidigt att svaret fortfarande är billigt: om projektet bör börja med ett förhandsbesked, om detaljplanen tillåter det ni vill bygga, eller om tidplanen rymmer en upphandling som drar ut på tiden.

Rollerna runt byggherren

Ett byggprojekt har ofta flera konsulter vars titlar liknar varandra. Skillnaden är vad de ansvarar för och mot vem.

RollGörGrund
ProjektledareLeder hela projektet åt byggherren: tid, ekonomi, upphandling, beslutUppdragsavtalet
ProjekteringsledareSamordnar arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer så att handlingarna hänger ihopUppdragsavtalet
ByggledareBevakar byggherrens intressen på byggarbetsplatsen: följer upp tider, kvalitet och ändringarUppdragsavtalet
BAS-P och BAS-USamordnar arbetsmiljön i projekteringen och på byggarbetsplatsen3 kap. 6–7 b §§ arbetsmiljölagen
KontrollansvarigHjälper byggherren med kontrollplanen och att kraven i PBL följs10 kap. 9–11 §§ PBL
BesiktningsmanBesiktigar entreprenaden enligt kontraktet, bland annat vid slutbesiktningenEntreprenadkontraktet

Samma person kan ha flera roller, till exempel projektledare och BAS-P. I mindre projekt är det vanligt att arkitekten är projekteringsledare och att projektledaren också är byggledare. Vissa roller passar dock dåligt ihop. Den som har projekterat byggnaden har svårt att opartiskt besiktiga den, och den som besiktigar entreprenaden bör inte samtidigt vara den som har beställt ändringarna. Vad som gäller för kontrollansvarig och BAS-P och BAS-U beskriver vi i egna guider.

Det ansvar ni inte kan köpa bort

Enligt 1 kap. 4 § PBL är byggherren den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det är alltså ni, inte projektledaren. Ansvaret följer av lagen:

  • Mot byggnadsnämnden ansvarar ni för att åtgärderna och projekteringen uppfyller kraven i PBL (10 kap. 5 §) och för att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som nämnden fastställer i startbeskedet (10 kap. 5 a §). En kontrollansvarig biträder er, men tar inte över ansvaret.
  • Mot Arbetsmiljöverket ansvarar ni för arbetsmiljön i planering och projektering, och ni blir inte fri från ansvaret för BAS-P:s och BAS-U:s uppgifter genom att utse någon annan (3 kap. 6 § arbetsmiljölagen). Ansvaret kan bara gå över om villkoren i 3 kap. 7 c § är uppfyllda.
  • Mot entreprenören och konsulterna är det ni som är part i avtalen, och det är normalt ni som betalar för ändringar och förseningar som beror på beställarsidan.

En projektledare kan fatta beslut åt er, men bara de beslut ni har gett hen mandat att fatta. Skriv därför in i uppdraget vad projektledaren får besluta själv, till exempel ändringar upp till ett visst belopp, och vad som alltid ska upp till er.

Vad uppdraget brukar omfatta, skede för skede

Uppdragets omfattning följer byggprojektets skeden, och ni kan köpa hela kedjan eller bara delar av den.

  1. Tidigt skede. Förstudie, lokalprogram eller rumsfunktionsprogram, första budget och tidplan, och val av konsulter.
  2. Projektering. Projekteringsmöten, beslut om systemval, kostnadsbedömningar i varje skede och samordning med kommunen inför lov och tekniskt samråd.
  3. Upphandling. Val av entreprenadform, förfrågningsunderlag, anbudsutvärdering och kontrakt. Valet mellan utförande- och totalentreprenad påverkar mycket av vad projektledaren gör efteråt.
  4. Produktion. Byggmöten, ekonomisk uppföljning, ÄTA-arbeten, tidplanen och frågor från entreprenören.
  5. Avslut. Besiktningar, slutbesked, relationshandlingar, slutreglering och överlämning till förvaltningen.

Hur arvodet sätts

Projektledning debiteras ofta på löpande räkning efter nedlagd tid, ibland med ett takpris eller en budget som ska stämmas av. Fast pris förekommer när uppdraget är väl avgränsat. Hur stort arvodet blir beror på projektets storlek, hur många parter som ska samordnas, hur lång byggtiden är och hur mycket av ansvaret ni vill delegera.

Konsultuppdrag avtalas ofta med ABK 09, branschens allmänna bestämmelser för konsultuppdrag. Läs dem tillsammans med uppdragsbeskrivningen, eftersom det är där omfattningen står. Mer om arvodesformer och avtalet finns i guiden om vad en arkitekt gör.

När behöver ni en projektledare?

Det finns inget krav på projektledare i lagen. Behovet styrs av hur mycket ni själva har tid och kunskap att hålla ihop. Projektledning brukar vara särskilt värd sin kostnad när

  • ni har flera entreprenörer eller konsulter som ska samordnas,
  • ni som beställare saknar egen organisation för byggfrågor, till exempel en bostadsrättsförening eller ett företag som bygger sällan,
  • projektet ska byggas medan byggnaden används, med hyresgäster eller verksamhet kvar,
  • tidplanen är styrande, till exempel en hyresgäst som ska flytta in ett visst datum, eller
  • projektet är stort nog att små fel i början kostar mycket i slutet.

Ett bostadsprojekt i flera kvarter, som Kronetorp Park i Burlöv, har många parter, lång tidshorisont och beslut som påverkar varandra mellan husen. För en villatillbyggnad med en totalentreprenör räcker det ofta att arkitekten eller entreprenören håller ihop projektet, så länge ni vet vem som gör vad.

Så handlar ni upp en projektledare

  • Beskriv uppdraget skriftligt. Vilka skeden ingår, vilka möten, vilken rapportering och vilka roller ska projektledaren ha utöver sin egen.
  • Bestäm mandatet. Vad får projektledaren besluta själv, och vad ska alltid upp till er?
  • Fråga efter referenser från projekt av liknande storlek och typ.
  • Jämför på timmar, inte bara timpris. Ett lägre timpris med fler timmar kan bli dyrare.
  • Klargör jäv och dubbla roller. Projektledaren bör inte ha egna intressen hos entreprenören.

Vanliga frågor

Vad gör en projektledare i ett byggprojekt?

En projektledare företräder byggherren och håller ihop tid, ekonomi och beslut. I uppdraget ingår normalt tidplan, budget och kostnadsuppföljning, upphandling av konsulter och entreprenörer, ledning av möten, hantering av ändringar och rapportering till beställaren. Vad som ingår i det enskilda fallet bestäms av uppdragsavtalet.

Vad är skillnaden mellan projektledare och byggledare?

Projektledaren ansvarar för hela projektet åt byggherren, från tidigt skede till överlämning. Byggledaren arbetar under produktionen och bevakar byggherrens intressen på byggarbetsplatsen, till exempel tider, kvalitet och ändringar. I mindre projekt har ofta samma person båda rollerna.

Kan projektledaren vara kontrollansvarig?

Det kan gå, med undantag. Enligt 1 kap. 8 § PBL ska en kontrollansvarig vara certifierad och ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden, normalt entreprenören. Omfattas åtgärden av obligatorisk sakkunnigkontroll får en kontrollansvarig som tidigare varit delaktig i projektet inte användas för den kontrollen (10 kap. 11 a §). Rollerna har olika uppgifter, och båda behöver få tid i uppdraget.

Tar projektledaren över byggherrens ansvar?

Nej. Byggherren ansvarar enligt plan- och bygglagen för att åtgärderna uppfyller kraven och för att de kontrolleras enligt kontrollplanen. Även arbetsmiljöansvaret ligger kvar, utom när arbetsmiljölagens villkor för att föra över det är uppfyllda. Projektledaren utför arbetet åt er, men ansvaret mot myndigheterna är ert.

Vad kostar en projektledare i ett byggprojekt?

Det varierar med projektets storlek, antalet parter och hur länge projektet pågår. Projektledning debiteras ofta efter nedlagd tid, ibland med takpris, och ibland till fast pris när uppdraget är väl avgränsat. Be om en uppskattning av antalet timmar per skede, så blir anbuden möjliga att jämföra.

Behöver en bostadsrättsförening en projektledare?

Ofta, vid större renoveringar som stambyte eller fasadrenovering. Föreningen är byggherre, men styrelsen har sällan tid eller erfarenhet att samordna konsulter, upphandling och byggmöten. En projektledare kan förbereda besluten åt styrelsen och följa upp entreprenören, medan föreningen, genom styrelsen, behåller beslutsrätten och ansvaret.

Behöver ert projekt någon som håller ihop det?

Vi kan ta rollen som projektledare eller uppdragsansvarig arkitekt, eller hjälpa er att avgränsa ett uppdrag som någon annan utför. Berätta var ni står, så föreslår vi en uppdelning som passar projektets storlek. Det första samtalet kostar ingenting.

Läs vidare